Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Svensk solidaritet får dåligt rykte inom EU

Under den senaste finanskrisen var de så kallade PIGS-länderna (Portugal, Italien, Grekland och Spanien) riktigt illa ute, och de har nu nätt och jämt betalat de stora lån de då tvingades ta.

Under den nu pågående coronakrisen upprepas historien igen. Dessa fyra länder har relativt svaga statsinkomster, och är totalt beroende av inkomsterna av turismen, vilken det senaste halvåret har uteblivit.

Alla EU:s medlemsstater tjänar i längden på att de får ekonomisk hjälp, och gigantiska belopp har redan ställts till förfogande – för lån. Lån är inteckningar i framtida tillväxt, och kloka av erfarenhet vill mottagarna hellre ha bidrag.

Här finns det en klyfta inom EU; de två stora medlemmarna Tyskland och Frankrike har insett att EU måste ge de fyra staterna bidrag, medan en grupp av fyra mellanstora och stabila ekonomier, Danmark, Nederländerna, Sverige och Österrike, kräver att det skall vara lån med ränta och amorteringsplan.

En del cyniker vill hävda att lån eller bidrag inte spelar så stor roll, eftersom PIGS-staterna, med sina traditionellt stora budgetunderskott, ändå inte kommer att kunna betala lånen enligt den amorteringsplan som EU kräver.

Vid senaste mötet i Rådet framförde Stefan Löfven denna ståndpunkt, och beslutet blev att låta Kommission utarbeta ett förslag, en långbänk alltså. Förslaget blev både bidrag och låneerbjudande, vilket Rådet accepterat, till stor förargelse för svenska regeringen och de övriga tre staterna i norra delen av EU.    

En del cyniker vill hävda att lån eller bidrag inte spelar så stor roll, eftersom PIGS-staterna, med sina traditionellt stora budgetunderskott, ändå inte kommer att kunna betala lånen enligt den amorteringsplan som EU kräver.

Men ur ett svenskt perspektiv: Om vi har en socialdemokratiskt ledd regering, där solidaritet är ett honnörsord, är det då rimligt att solidariteten stannar vid riksgränsen? Och är det rimligt att Sveriges goda internationella rykte äventyras, när det ändå skulle kosta statsbudgeten relativt lite att deltaga i en räddningsaktion till medlemsstaterna i söder? Det är ändå Tyskland och till viss del Frankrike som tar större del av notan. I längden tjänar vi alla på att PIGS-staterna kommer på fötter.

Sverre Haukeland

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel