Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Ta bort avdragsrätten för ränteutgifter nu – sen är det nog för sent

I dag har vi trots en mycket låg ränta rätt till avdrag för ränteutgifter. Den borde ha tagits bort för länge sen men ingen verkar våga för att inte störa bostadsmarknaden.

Som det nu fungerar så bidrar staten till den spekulationsvåg på bostadsmarknaden som pågår och antagligen en del av aktiemarknaden också. Det innebär också att staten bidrar till att öka bostadssegregationen ytterligare. ”Läntagare med de högsta inkomsterna tar de största lånen och det är de stora lånen som växer snabbast. De som har både bolån och stora konsumtionslån har de högsta skuldkvoterna och betalar störst andel av inkomsten i räntor och amorteringar”, enligt finansinspektionen (FI). Detta innebär att de som tjänar mest subventioneras mest. Hushållens belåningsgrad ökar också oroväckande snabbt så siffrorna ökar med tiden. Europakommissionen har också varnat för hushållens ökade belåning i Sverige så varför bidra till detta.

Om framtiden ser ut att fortsätta med låga räntor vilket många ekonomiska bedömare tror så finns det ännu möjlighet att trappa av avdragen nu. Det kan ske i en tioårsperiod med till exempel först 10 procent och därefter 2 procent per år. Detta lyckades danskarna med så varför inte vi? Det borde hålla ner prisökningarna på bostadsmarknaden. Detta borde gå även med en höjd fastighetsskatt som troligen politiken inte heller vågar ta i eller varför inte i stället för.

Den viktigaste anledningen är dock som jag ser det följande:

Hushållens belåning är i dag 84,5 procent av BNP (2019 enligt FI) som motsvarar 4 100 miljarder.

Av detta är 82 procent bostadslån vilket blir 3 362 miljarder. Ränteavdragen i dag motsvarar, till en genomsnittlig ränta av 2 procent på bostadslån (0,02*3 362 = 67,24 miljarder)

30 procent avdrag ger 0,3*67,24 = 20,2 miljarder. Det bör påpekas att konsumtionslånen har en större andel av räntekostnaderna eftersom denna ränta är fyra gånger högre i snitt. De kostar som skattebortfall nästan lika mycket.

Det innebär att staten subventionerar de som har råd att köpa hus eller bostadsrätt med den totala summan av drygt 20 miljarder per år. Det innebär att staten måste finansiera dessa pengar på andra sätt via skatter eller avgifter.

Min poäng är att om vi i en längre framtid ändå får högre räntor så kommer effekten att bli dubbel. Möjligheterna att då minska avdragen blir ännu svårare.

Med en ränta på cirka 4 procent som ändå är historiskt låg så kommer alltså de minskade skatteintäkterna att bli dubbelt så stora, 40 miljarder motsvarande två tredjedelar av försvarsbudgeten 2019.

Att staten bidrar med ränteavdragen leder också till att prisnivån på nybyggnation stiger till osunda nivåer och indirekt är en gödsling av bostadsproduktionen.

Övriga låneavdrag bidrar också. Till detta så kommer staten också att få betala högre ränta på sin statsskuld som dock många bedömer som relativt låg var den nu stannar efter pandemin. Det betyder att kommande skattebetalare kommer att få en tyngre skattebörda alternativt en allt mer krympande välfärdssektor eller både och.

Att staten bidrar med ränteavdragen leder också till att prisnivån på nybyggnation stiger till osunda nivåer och indirekt är en gödsling av bostadsproduktionen.

Att kommuner, sjukvård, polis och försvar behöver mer resurser framöver gör frågan ännu mer viktig. Läs gärna FI:s analys 25.

Det är både omoraliskt och oansvarigt att inte agera i denna fråga nu, sent men inte för sent. Ena er och gör inte detta till partipolitik.

Conny Ström

Västerås

orolig far, morfar och villig att avstå ränteavdrag

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel