Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Ta lärdom av andras framgång för en bättre skola i Sverige

Annons

Varför misslyckas den svenska skolan där den finska når framgång? Långsiktighet, stabilitet och mindre byråkratiskt system är en del av svaret.

Forskning visar att långsiktigt riktigt framgångsrika företag och organisationer bygger sin verksamhet på självdisciplin. De är konsekventa i grunden och receptet ändras väldigt sällan på vägen. För framgångsrika icke-vinstdrivande och offentliga verksamheter är grundfundamenten de samma som hos de framgångsrika företagen. De bevarar kärnan i verksamheterna över tid kopplat ihop med att de stimulerar utvecklingen.

Ett annat koncept som företag, som är framgångsrika över lång tid, använder sig av är ”firing bullets, then cannonballs”. Översatt betyder det att testa smått, tills du är helt säker på att det du testar blir framgångsrikt. När du är säker på att det fungerar kan du satsa stort, utan att behöva ta stora risker.

Det svenska skolsystemet jämförs ofta med Finland, som uppvisat bättre resultat i Pisa-undersökningar. Jag har haft förmånen att personligen uppleva båda länderna som elev i grundskolan, men också som skoldirektör och nämndpolitiker. Skillnaden är stor, det var den redan på 1980-talet.

Att hävda att det behövs ett förstatligande av grundskolan, som lösning på de utmaningar och problem som finns i grundskolan i Sverige, stöds inte det finska exemplet där kommunerna bär ansvaret för grundskoleverksamheterna. Lösningarna finns på annat håll än i själva huvudmannaskapet.

Vi har en riksdag, regeringen, utbildningsdepartementet, skolinspektionen, kommunfullmäktige och -styrelser, kommunala nämnder, politiska partier, lokala politiker, skolchefer, och skolpersonal. Det här inte ens en komplett lista på vilka alla som medverkar till hur undervisningen blir i klassrummet och en gemensam agenda saknas.

Liknande system finns i Finland, dock med en marginell inspektionsverksamhet av helt annan karaktär. Det finska skolväsendet fungerar utan det byråkratiska maskineriet som vi skapat i Sverige, som äter upp stora statliga och kommunala resurser.

Skillnaderna i arbetsmiljön kan inte överskattas, attraktionskraften i läraryrket är på en helt annan nivå i grannlandet. Av de som söker till lärarstudier i Finland antas endast vart sjätte, i Sverige nästan alla som söker.

Det som den finska modellen har jämfört med den svenska modellen är långsiktigheten och försiktigheten i förändringar. Enligt forskare Gabriel Heller Sahlgren baserar sig den finska modellens framgång på arbetsro, repetition, fokusering på sakinnehåll, bra lärare och lärarens auktoritet. Det kan låta gammalmodigt, traditionellt, men har avsevärda effekter på arbetsmiljön för både elever och lärare.

Skillnaderna i arbetsmiljön kan inte överskattas, attraktionskraften i läraryrket är på en helt annan nivå i grannlandet. Av de som söker till lärarstudier i Finland antas endast vart sjätte, i Sverige nästan alla som söker.

Betygssystemet i Sverige ändras, bedömningsgrunderna ändras, barn- och elevombud grundas och inte många år efter det vill man avskaffa den. Var är tålamodet med att skjuta med kulor? Nu skjuter man snabbt med kanonen, med ibland destruktiva långsiktiga effekter på stabiliteten och resultaten inom det svenska skolväsendet.

De finska läroplansgrunderna uppdateras vart tionde år. De första kom 1985 och har uppdaterats sedan 1994, 2004 och 2014. Grunderna står stabilt över mandatperioder, dagsaktuella politiska frågor och trender. De respekterar den grund som undervisningen baserar sig på och testar inte nyheter på eleverna och lärarna. Den röda tråden bevaras över tid.

Vi kan konstatera att vi har mycket att lära oss av forskningen kring framgångsrika verksamheter och grundskolorna och deras styrning utanför rikets gränser.

Markus Myllyoja

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel