Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Teknikutbildningarna i Västerås håller inte den klass som behövs

Västerås har en allvarlig obalans i sina tekniska gymnasieutbildningar. Det är många friskolor, som har yrkesprogram, vilket gör att kommunens motsvarande utbildningar inte får tillräcklig ekonomi. Ska marknadens krav tillgodoses, måste en helt ny princip etableras.

Alla tekniskt orienterade gymnasieutbildningar måste också kunna bedriva yrkesinriktade komvux-utbildningar med tillräckligt med laborationer och praktiska övningar.

Västerås politiker påstår, att man är en tekniskt inriktad kommun. Men varken högskolan eller kommunen har utbildningar i den klass som näringslivet kräver. Den snabba tekniska utvecklingen måste återspeglas i det totala skolsystemet.

Friskolornas utbildningar släpar också efter kravmässigt. Det behövs alltså kraftfulla åtgärder i hela utbildningssystemet.

Problemen med kvaliteten börjar redan i grundskolan. Kursmålen måste nås med resultat, att eleverna når gymnasiebehörighet. Det finns många mycket bra lärare. Men de drunknar i andra arbetsuppgifter än att undervisa i sina ämnen. Det måste ske en renodling, där lärare måste få vara pedagoger med inriktning att överföra och säkerställa kompetens.

Högskolan har alldeles för lite av laborations- och praktikövningar för att motsvara industrins behov. I andra länder klarar man detta. För att minska kostnaderna spar högskolorna in på föreläsningar och laborationer. Den studerande sitter hemma och läser en massa litteratur. Resultat blir att man inte når de färdigheter som krävs, det vill säga klara av att tillämpa sin kunskap.

Målet måste vara att i gymnasiet skapa yrkestekniska utbildningar och samtidigt ha resurser för att bedriva vuxenutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar. Om skolan har de tre grenarna, skapas motiv för utveckling och anpassning till marknadens behov. Gymnasiet får på detta sätt in vuxna studeranden och kraven ökar med bättre motivation. Dessutom kommer specialister från industrin in som gästföreläsare, vilket ökar kvaliteten.

Normalt följer man vid val till gymnasiet sina kamrater och väljer ett studieförberedande program.

Arbetsmarknaden i regionen med Västerås i centrum kräver välutbildad teknisk arbetskraft. Behovet ligger över det som gymnasieskolan klarar av. Kurserna finns, men tiden är för kort för att skapa den nivå som krävs. De 2 500 gymnasiepoängen borde vara 3 500 med minst 1 000 poäng i laborations- och praktikövningar. Därför behövs tekniska utbildningar i Yrkeshögskolan.

Kommunen måste ha som mål att i gymnasieskolan kunna bedriva yrkesinriktade kurser inom Komvux. Majoriteten av de unga eleverna väljer inte rätt utbildning på gymnasiet. Normalt följer man vid val till gymnasiet sina kamrater och väljer ett studieförberedande program.

Kommunen måste skapa en ökad samverkan mellan de olika tekniska programmen. Alla yrkesprogram kräver mer praktiska övningar och laborationer för att utbildningsresultatet ska bli godkänt. Färdighetsdelen skapar yrkesidentitet och bra utkomstmöjligheter.

Kommunen måste kreera en ökad samverkan mellan industriteknikprogrammets utgång Driftsäkerhet och Underhåll och Energiprogrammets utgång Automation. Det är här utvecklingen går snabbast i näringslivet. Gymnasierna – både friskolor och kommunala – har en medveten inriktning att ersätta praktik med klassrumslektioner. Det är halva kostnaden.

En tidigare chef för gymnasieskolan minskade färdighetsträningen för att spara pengar. Denna inriktning blev en mycket dyr reform.

Västerås kommun minskade färdighetsträningen i verkstadsmiljö, raserade Wenströmska skolan och flyttade till ungefär halva skolytan.

Ingemar Andréason

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel