Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Vad vet jobbarkompisar om hörselskador?

Annons

Varje höst i oktober uppmärksammar HRF (Hörselskadades riksförbund) att många i vår närhet har svårt att höra. Hur många vet vilka konsekvenser detta får för den enskilde – och för omgivningen?

Den 31 oktober föreläste två forskare från Örebro om att vara hörselskadad i arbetslivet. Det var Sarah Granberg och Johanna Gustavsson som gästade HRF och Västerås Stadsbibliotek i en öppen föreläsning.

Forskarna konstaterar att i allt för många fall finns en grundorsak som sällan kommer fram i statistiken och det är att man är hörselskadad.

De forskar sedan 2017 om vilka faktorer som finns för de personer som trivs och kan jobba trots hörselnedsättning. De båda gör en longitudinell databas och följer ett antal personer över tid samt kommer att intervjua ett antal personer som avslutning på sin studie. Syftet är att lägga grunden för effektiva stödinsatser bland annat genom förändringar på arbetsplatserna.

Vi kan se att sjukskrivningar i dag är omfattande vad gäller utbrändhet, inte minst hos personer som arbetar inom offentlig sektor. Forskarna konstaterar att i allt för många fall finns en grundorsak som sällan kommer fram i statistiken och det är att man är hörselskadad.

Enligt HRF:s undersökning, nyligen genom Novus, har 56 procent av de anställda med hörselnedsättning i alla sektorer inte sökt hörselvård. Det motsvarar över 350 000 personer. Här finns en stor förbättringspotential. Men tyvärr drabbas ofta även hörapparatbärare av utbrändhet.

Forskarna från Örebro utgår från ett helhetstänk där de ställer frågor till hörselskadade som förvärvsarbetar, om de själva och deras vardagsliv, deras arbete och deras hälsa.

De svarande lyfter fram anspänningen för att höra, värk i nacke, koncentrationssvårigheter, ljudtrötthet, tinnitus och låg tilltro till den egna förmågan, men gemensamt för alla verkar vara tröttheten. De som blir sjukskrivna har hörselkrävande arbetsuppgifter, till exempel förskollärare och lärare.

Hur gör man då på jobbet för att hitta en strategi? De som ännu inte är sjukskrivna, undviker till exempel fikapauserna för att spara energi, man gömmer sig med sin hörselskada. Under fikapauserna pratar många på en gång och det blir omöjligt att höra även om man sitter nära varandra. Kontorslandskap är en styggelse för personer med hörselnedsättning.

Att gömma sig med sin hörselskada tär på jobbtrivseln och minskar möjligheten till gemenskap som är en viktig del i en jobbvardag.

En del personer har hittat en annan strategi på jobbet där man deltar men inte är delaktig och man accepterar att man inte hör allt. Därmed behandlas man som en ”insider” i organisationen med dess normer och tonar ned att vara unik. Många hörselskadade har förstått att motion är bra för både den psykiska och fysiska hälsan.

Omgivningens kunskaper och inlevelseförmåga spelar dock stor roll, särskilt arbetsledningens förmåga att ge stöd och utvecklingsmöjligheter, justera arbetsuppgifter, skapa en mindre störande arbetsmiljö och skaffa god hörselteknik på arbetsplatsen.

Vi i HRF i Västerås väntar med spänning på slutrapporten från Sarah Granbergs och Johanna Gustavssons enkätstudie som vi tror kommer att vara till stor hjälp för den enskilde, för arbetsplatser, försäkringskassa och arbetsförmedling. Det borde vara en rättighet att människor med hörselskador kan få använda sin kapacitet i arbetslivet. För det behövs rätt verktyg.

Elisabet Fridén

ledamot av styrelserna i distrikt och lokalförening i HRF i Västmanland och Västerås

Jessica Ohlsson

förvärvsarbetande med hörselnedsättning

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel