Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Cesar Chirino: Romantisk sovjetretorik om Venezuela

Annons

Demonstranter kräver president Maduros avgång

Hela den här romantiska sovjetretoriken fick vi nog av redan på19 70-talet. Till att börja med skulle det uppskattas om över huvud taget något av det som stod i min artikel kunde bemötas i debatten? Låt oss nu gå igenom det senaste inlägget.

Om vi börjar med valet i maj 2018 så måste vi påpeka att flera aktörer såsom OAS, EU, the Carter Center ansåg att valet inte kunde godkännas enligt internationella standarder . Outsiders deltog i ett val där alla stora oppositionskandidater var diskvalificerade eller satta i fängelse. Henri Falcon, ex-chavista, deltog som representant för en splittrad opposition som delvis bojkottade valet. Falcon anklagade sedan Maduro för valfusk .

Om vi börjar med valet i maj 2018 så måste vi påpeka att flera aktörer såsom OAS, EU, the Carter Center ansåg att valet inte kunde godkännas enligt internationella standarder .

Jimmy Carter Center lämnade Venezuela redan 2015 på grund av dåligt samarbete. Deras rapport från 2017 har ingen relation till deras tidigare rapport från 2012, där de öste beröm över valsystemet.

Det gör de definitivt inte i sin rapport från 2017, fyra år efter att Maduro tog över makten. Företaget som tog hand om maskinerna och det helautomatiserade valsystemet, Smartmatic, lämnade landet under 2017 på grund av valfusk. De la ned sin verksamhet i Venezuela och gick offentligt ut med uppgifter att Maduros regim hade fuskat med minst 1 miljon röster i sammanhang med val till den illegitima konstitutionssamlingen (Asamblea Nacional Constituyente).

Juan Guaidó är det folkvalda parlamentets ordförande och enligt landets författning stipuleras att om det inte existerar någon legitim statschef, så ska parlamentets talman inträdda som sådan tills nya fria val kan hållas. EU erkände inte valresultatet från maj 2018, liksom många andra.

Därför anser inte EU att det existerar någon legitim statschef, och därför stöder EU Juan Guaidó som interimspresident. Logiken i EUs agerande är glasklar. Venezuelas och Europas historier är sammanflätade. Det finns gott om andra och tredje generationens venezolaner i Venezuela vars förfäder emigrerade från EU, med dubbelt medborgskap i ett EU-land, och detta är en bidragande orsak till varför EU vill hjälpa till. Spanien, Portugal och Italien har alla en stor närvaro av dubbla medborgare i Venezuela.

Därför anser inte EU att det existerar någon legitim statschef, och därför stöder EU Juan Guaidó som interimspresident. Logiken i EUs agerande är glasklar.

Det är omänskligt att argumentera kring situationen i Venezuela i termer av en höger-vänsterkonflikt utan att med ett ord nämna att det i landet pågår den största humanitära krisen i Latinamerika, en kris som påverkar hela regionen med miljoner av människor på flykt och många aktörer som försöker hjälpa till på olika sätt - samtidigt som regimen inte ens släpper in humanitär hjälp i landet!

Att då hävda att Venezuela ska lämnas ensamt, att själva lösa sina interna problem, medan hundratusentals svälter, saknar tillgång till sjukvård och förtrycks av en diktatur, visar på närvaron av rejält tilltagna ideologiska skygglappar. Det borde vara omöjligt att blunda för detta lidande.

Vi lever i ett globaliserat samhälle, vi lever alla på samma planet. Ska Sverige sluta försöka bidra till att lösa den blodiga konflikten i Colombia? Ska Sverige sluta försöka bidra till medling i Israel-Palestinakonflikten? Ska Sverige sluta fördöma brott mot mänskliga rättigheter som begås av diktatoriska regimer världen över, oavsett om de klär sig i vänster- eller högerideologier? I min värld spelar det ingen större roll vilken väg en diktator tar sig till makten - när de väl är på plats resulterar det alltid i samma sak: korruption inom statsapparaten, våld mot befolkningen, nedstängning av kritiska media, fängslande av oppositionella, koncentration av makten hos regimen.

Alla dessa saker har vi sett i Venezuela, som jag gick igenom i min förra artikel. I Venezuela är regimens retorik socialistisk och militariserad, men regimens handlingar talar diktaturens tydliga språk. Att jämföra detta med Allendes 70-tal är irrelevant, en jämförelse dennes dotter själv frustreras över. Jag är stolt över att Sverige och EU ställer sig upp och fördömer dessa handlingar och tar ställning för demokratiska och fria val.

Jag skulle gärna vilja höra vilka former den här påstådda USA-utpressningen och USA-sanktionerna, som sägs ha utarmat Venezuelas ekonomi under många års tid, faktiskt har tagit sig? Kan vi komma djupare än dessa svepande formuleringar? Kan vi presentera något mer konkret? Det vore mycket intressant att fördjupa sig här, och jag utmanar debattmotståndarna att faktiskt underbygga sina påståenden kring detta. Tills detta sker tänker jag förhålla mig till dem som ounderbyggd, ideologiskt färgad retorik. Själv försöker jag påvisa de fakta på vilka jag baserar mina åsikter.

Kina och Ryssland stöder Maduros regim, vilket är logiskt då man ser till att bägge länderna har lånat ut enorma belopp till chavismen under 20 år som betalas tillbaka med (ännu inte extraherad) olja. De har mycket att förlora ekonomiskt om en ny regim skulle välja att inställa dessa utlovade oljeleveranser. USA däremot har under dessa 20 år varit Venezuelas största köpare av olja, vilket gör att argumentet att USAs erkännande av Juan Guaidó grundas i att de vill ha tillgång till Venezuelas olja blir lite märkligt - de har ju redan haft tillgång till den.

USA däremot har under dessa 20 år varit Venezuelas största köpare av olja, vilket gör att argumentet att USAs erkännande av Juan Guaidó grundas i att de vill ha tillgång till Venezuelas olja blir lite märkligt - de har ju redan haft tillgång till den.

Enligt FN dödade Maduros regim 40 personer och fångade ca 800 demonstranter under de senaste två veckorna - människor som krävde fria val i sitt eget land. Allt detta hände medan du pratar om “imperialism”, om en invasion som inte har hänt, och om sanktioner som inte har förelegat. Däremot är andra länder som Kina och Ryssland på plats sedan länge för att roffa åt sig Venezuelas resurser och förstöra Amazonas utan att mötas av någon kritik – i alla fall inte från dig, Mats Ericson.

Enligt FN dödade Maduros regim 40 personer och fångade ca 800 demonstranter under de senaste två veckorna - människor som krävde fria val i sitt eget land.

Cesar Chirino

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons