Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dags att bromsa sjukfrånvaron

Sjukfrånvaron fortsätter att öka i snabb takt. Försäkringskassan kan påverka sjukfallens längd, men inflödet av nya fall påverkas av faktorer som till stor del ligger utanför vår kontroll.

Annons
Sjukskrivningarna ökar snabbt utan att folkhälsan blivit sämre, enligt Försäkringskassan.

För att nå regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9 dagar till år 2020 krävs därför att arbetsgivare och läkare deltar mer i arbetet att bromsa den ökande sjukfrånvaron. Inställningen till sjukskrivning behöver också förändras så att vi fokuserar på möjligheterna till återgång i arbete – inte på hindren.

Inget tyder på att ökningen av sjukfrånvaron som pågått sedan 2010 är på väg att bromsas. Försäkringskassans senaste prognos pekar i stället på att sjukpenningtalet på riksnivå hamnar runt 13 dagar år 2020. Den senaste siffran från december 2015 var 10,5 dagar.

Med 11,4 dagar ligger Västmanland ännu högre. Skillnaderna mellan könen är stora.

Kvinnorna i Kungsör och Surahammar är i genomsnitt sjukskrivna cirka 18 dagar om året. Det är nästan dubbelt så mycket som männen.

Sjukfrånvaron varierar dessutom kraftigt mellan kommunerna. Högst ligger Skinnskatteberg med 13,9 dagar och lägst ligger Fagersta med 9,4.

Om det ser tufft ut på nationell nivå, tycks utmaningen alltså vara ännu större i Västmanland. Men om länets invånare ska få den välfärd de förväntar sig även i framtiden finns inget alternativ. Vi måste vända utvecklingen – för samhällets skull, men också för individens.

För samhället innebär utgiftsökningarna inom sjukförsäkringen allt större påfrestningar, såväl för statsbudgeten som för enskilda arbetsgivare i exempelvis Västerås, Köping och Hallstahammar. För individen innebär en sjukskrivning ofta ett rejält ekonomiskt avbräck.

De flesta sjukskrivna människor vill inget hellre än att komma tillbaka till sitt arbete och sin sociala gemenskap. All tillgänglig forskning pekar också på att arbetet är en av de viktigaste faktorerna för bra hälsa och god livskvalitet.

Sjukskrivningarna ökar snabbt men vi ser inte samma förändringar i folkhälsan. Över 70 procent av Sveriges befolkning upplever att de har ett gott allmänt hälsotillstånd och andelen med bra hälsa har ökat sedan år 2004.

Detta talar för att det är möjligt att få ned sjukfrånvaron.

Försäkringskassan lovar att kraftsamla i sjukförsäkringshandläggningen. Vi ska ta till vara arbets- förmåga och stödja fler sjukskrivna tillbaka till arbete.

Vi ska också se till att rätt person får rätt ersättning redan vid det första beslutet om sjukpenning. Detta kommer att förkorta sjukskrivningarna, men Försäkringskassans insatser räcker inte.

Arbetsgivarna, läkarna och samhällets inställning till sjukskrivning är minst lika viktiga för att få ned sjukfrånvaron.

Arbetsgivare har unika möjligheter att fånga tidiga tecken på ohälsa och vidta åtgärder för att undvika sjukskrivning helt och hållet. Därför är det hög tid att de börjar ta både sitt fysiska och psykosociala arbetsmiljöansvar på allvar.

Inom läkarkåren krävs samsyn om när sjukskrivning är en lämplig behandling, men kanske framför allt när det inte är det. Läkarna ska i sina intyg ta ställning inte bara till patientens sjukdom utan också till förmågan att arbeta.

Försäkringskassans uppdrag är nämligen inte att pröva hur sjuk någon är – vi bedömer möjligheten att arbeta.

Nu krävs att alla berörda går från ord till handling och faktiskt tar sitt ansvar. Först då kommer vi gemensamt att lyckas bromsa den ökande sjukfrånvaron.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons