Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Forskare: Förtätningen har flera avigsidor

Annons
Forskare varnar för den förtätade staden. Arkivbild

Det finns en bred forskning som visar de negativa konsekvenserna av att förtäta en stad, som att när förtätningen tilltar så ökar även en del sociala problem. Två forskare som har studerat stadsutvecklingen i Västerås vill här varna om nackdelarna med att förtäta staden.

När förtätning tilltar ökar även sociala problem såsom brottslighet, otrygghet och missbruk. Dessa negativa områdeseffekter ökar de boendes sociala utsatthet.

När förtätning tilltar ökar även sociala problem såsom brottslighet, otrygghet och missbruk.

Förtätningsprojekt har visat sig vara svagt förankrade hos de boende i områden som Hammarby och Råby. Beroende på vem staden bygger för kan ytterligare negativa områdeseffekter uppstå: gentrifiering och crowding, utöver minskningen av grönområden.

Gentrifiering (”finfolkifiering”) uppstår när staden bygger dyra bostäder för bättre bemedlade medborgare i fattiga, men potentiellt attraktiva områden. Västerås centrala delar är ett talande exempel på detta.

Gentrifiering (”finfolkifiering”) uppstår när staden bygger dyra bostäder för bättre bemedlade medborgare i fattiga, men potentiellt attraktiva områden.

Det leder till att mindre välbärgade boende tvingas flytta och att området tas över av den välbärgade medelklassen. Var tar de bortträngda vägen?

Den andra effekten, crowding, uppstår i områden där billiga hyresrätter byggs i redan utsatta områden. Förtätning leder där till förstärkt rumslig segregation och strider mot andemeningen i stadens integrationspolitik.

Den andra effekten, crowding, uppstår i områden där billiga hyresrätter byggs i redan utsatta områden.

De som bor i utanförskaps- eller arbetarklassområden i stadens västra delar har svagt politisk inflytande, men detta till trots deltar de flitigt i riksdagsvalen. De är aktiva medborgare och därför försvarar de sina stadsdelar.

Det är paradoxalt att när man tar i anspråk grönområden för att bygga och befolkningstätheten ökar, minskar samtidigt antal kvadratmeter grönyta per invånare. När man bygger mer tätt och allt högre och antalet grönområden blir färre och mindre påverkar man invånarnas hälsa negativt: ljusinsläpp minskar, buller ökar, utsikter störs, vistelsemiljön blir trängre, värden för rekreation minskar, kvalitet av naturupplevelse försvinner och med det försvinner även hälsosamma möjligheter för inspiration och återhämtning.

Grönområden måste värderas i relation till övrig grönstruktur i staden; de utgör en helhet. De måste också värderas i relation till dess användare. Ligger ett grönområde i anslutning till ett utsatt område så bör det tillmätas ett högre värde än om det ligger bredvid ett bostadsområde där invånarna har möjlighet till naturupplevelser på andra ställen, som på en egen tomt eller har tillgång till ett fritidshus. Därför är det särskilt viktigt att behålla och vårda alla kvarvarande grönområden i socialt utsatta områden.

Ligger ett grönområde i anslutning till ett utsatt område så bör det tillmätas ett högre värde

Det är viktigt att bevara grönskan när staden växer och förtätas. Forskning visar att förtätning har negativa effekter för dem som saknar möjlighet att röra sig över längre avstånd – det gäller inte minst den snabbt växande, åldrande delen av befolkningen.

Varje grönområde, hur litet det än är, är värdefullt i en stad som växer. Därför är det viktigt att bevara de grönområden som finns, då dessa kommer att bli allt mer värdefulla i framtiden.

Terence Fell

Fil Dr., Universitetslektor i statsvetenskap

Eduardo Medina

Fil Dr., Universitetslektor i sociologi

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons