Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kulturdebatt: Västerås – staden med de fyra torgen och det unika kulturarvet

Jörgen Eklund (S), Ulrika Pettersson (C) och Karin Tilly (POSK) från kyrkorådet presenterar ett förslag på hur Västerås ska kunna utvecklas i samklang med kulturarvet.

Annons

Stora torget och Bondtorget hör till Västerås viktigaste mötesplatser. Alla västeråsare berörs av hur Stora torget och Bondtorget utformas och används.

Biskopsgatan vid korsningen med Västra Kyrkogatan.

Staden har lagt fram ett förslag till förnyelse av Stora torget och Bondtorget inklusive Västra kyrkogatan mellan Stora torget och Biskopsgatan. En strategi för Biskopsgatan vid Domkyrkan mellan Östra och Västra kyrkogatorna har också presenterats.

Förslagen har varit ute på remiss. Svenska kyrkan Västerås pastorat hör till dem som yttrat sig om förslagen.

Skiss på hur Stora torget kan komma att se ut i framtiden Illustration: Sweco

Gestaltningsprogrammet fokuserar på utvecklingsmöjligheterna för Stora torget och Bondtorget. Mycket av det som förs fram är bra. Men Stora torget och Bondtorget är inte ensam lösningen för att skapa en innerstad som enligt remissen syftar till att ”förflytta oss närmare vår gemensamma målbild att bli Sveriges bästa city”.

Bebyggelsen kring Svartån och Domkyrkan är Västerås ursprung. Stora torget och Bondtorget är centrala delar av både det historiska och nutida Västerås.

På en övergripande nivå behöver staden vara tydlig med den roll Stora torget och Bondtorget ska ha i Västerås innerstad. Grundfrågan är vad det är som gör torgen till västeråsarnas torg? Vad är det vi vill ska ske på dessa torg?

Vy över Stora torget och Bondtorget.

Stora torget är en mötesplats. Men är det ett evenemangstorg? Ett demonstrationstorg? Ett nöjestorg? En grön oas? Ett torg med skridskobana? Ett torg med en scen där det händer mycket? Ett restaurangtorg? Vilka funktioner ska samsas på torget?

Och vem eller vilka ska se till att Stora torget fylls med liv för de olika ändamålen? Framgång förutsätter samverkan mellan staden, näringslivet och Västerås många organisationer.

Bondtorget.

Bondtorget blir en bra plats för torghandeln. Men torghandeln kan utvecklas. Här behövs samverkan mellan staden och handlarna. Även tillfällig torghandel måste få plats.

Västerås domkyrka.

Kopplingarna mellan Stora torget och Bondtorget till kulturarvsmiljön vid Domkyrkan behöver också lyftas fram. Kulturarvsmiljön är inte är ett museum. Det är ett i högsta grad levande område fyllt med aktiviteter som attraherar tusentals deltagare. Enbart Domkyrkan, Västerås enda internationellt uppmärksammande besöksmål, har cirka 200 000 besökare per år.

ASEA-tornet anas bakom de nyare bostadshuset vid Mälaren.

Perspektivet kan gärna vidgas. Västerås är sedan tidigare känt som staden med fyra torn. Domkyrkans torn var först. Sedan kom industrin med ASEA-tornet, demokratin med Stadshustornet och det kommersiella tornet Skrapan.

Stadshuset i Västerås.
Skrapan.

Men Västerås är också staden med fyra torg och ett unikt kulturarv med rötter i medeltiden som ligger nära varandra i stadens centrum. Vart och ett av torgen fungerar som mötes- och samlingsplatser. De fungerar också som nod med förgreningar till eller från många andra besöksmål.

Ø  Fiskartorget med förgreningar till bland annat Västerås slott, Turbinhuset, Teatern, Stadshuset, Konserthuset, Konst- och Länsmuseet.

Ø  Stora torget och Bondtorget med bland annat torghandel och förgreningar till, butiker, serviceföretag, restauranger och caféer.

Ø  Domkyrkoplan/Domkyrkotorget med förgreningar till kulturarvsområdet i och kring Domkyrkan med bland annat Biskopsgården, Konsistoriehuset med Café Malin, Lektorsgården, Wallinska och Björlinska kyrkogårdarna, Stadsbiblioteket, Botaniska trädgården, Rudbeckianska gymnasiet och Kyrkbacken.

I det ursprungliga Västerås som växte fram för omkring 1 000 år sedan levdes vardagslivet ofta i ett sydnordligt stråk utmed Svartån från åmynningen söder om Slottet upp mot Domkyrkan. Utifrån genomförda eller planerade investeringar för torgen är det nu en möjlighet att återigen gestalta ett sydnordligt stråk.

·       Domkyrkoplan/Domkyrkotorget förnyades år 2018 i samverkan mellan Västerås stad och Västerås pastorat. Den nya utformningen har ett högt arkitektoniskt värde.

·       Fram till år 2021 har staden reserverat 52,5 miljoner kronor i investeringsplanen för Stora torget, Bondtorget och Västra kyrkogatan från torgen till Biskopsgatan.

·       Även Fiskartorget står på tur för att förnyas. Här har staden lagt in 27 miljoner kronor i investeringsplanen för tiden efter år 2021.

De närmaste åren räknar staden alltså med att lägga nära 80 miljoner kronor på att förnya torgen. Västerås stad har nu en möjlighet att kunna skapa en helhet i centrum utifrån de fyra torgens olika karaktär. Torgen kan bindas samman med ett gemensamt formspråk, och en ljusgestaltning som både skapar stämning och upplevd trygghet.

Svartån vid Fiskartorget.

Ett sydnordligt sammanhängande stråk från Mälaren och Vasaparken till kyrkogårdarna och Kyrkbacken norr om Domkyrkan, med Svartån som en gemensam nämnare, ger möjlighet att skapa attraktiva gröna miljöer längs vägen från Fiskartorget till kulturarvsområdet. Där kan besökaren få vila och rekreation, men också unika upplevelser inom till exempel kultur och historia.

Västra kyrkogatan var förr en viktig infartsled från norr till Västerås centrum, och en historiskt betydelsefull länk mellan Stora torget och Domkyrkan.

Även i framtiden kommer trafik att lämna Stora torget via Västra kyrkogatan. Det gäller också för trafik som angör vid eller på torgen för att lämna och hämta, lossa och lasta.

Men hur tänker man med förslaget att öka antalet bilparkeringar längs Västra kyrkogatan vid Stadshotellet? Dessa P-platser räcker inte till särskilt många bilar, men skapar ändå en onödig söktrafik där bilister snurrar runt via Stora torget i förhoppning om att hitta en ledig p-plats.

Befintliga parkeringar vid Stadshotellet bör istället tas bort för att ge utrymme för exempelvis cykelparkeringar. Bilparkering kan hänvisas till närbelägna P-hus. Det stämmer även bättre med stadens egna ambitioner att prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik före biltrafik.

Skiss för gestaltning Biskopsgatan. Så här skulle en parkliknande miljö kunna se ut om Biskopsgatan förbi Domkyrkan mellan Östra och Västra kyrkogatorna stängs för biltrafik. Den medeltida gångvägen från Stora torget via Proban till Domkyrkans södra port skulle kunna återskapas. Ett minnesmärke för den snart 400-åriga Rudbeckianska skolan skulle också kunna placeras på skolans ursprungliga plats.

Detta ger i sin tur möjlighet till att skapa ett grönt attraktivt gångstråk och att delvis återskapa den medeltida gångvägen från Stora torget via Proban till Domkyrkans södra port. Probanparken måste också väckas ur sin slummer för att återigen bli en grön oas.

Som kyrkligt aktiva i Västerås pastorat har vi särskilt fokus på Biskopsgatan mellan Västra och Östra kyrkogatorna. Denna del av Biskopsgatan har varit enkelriktad sedan år 2009.

Enkelriktningen berodde på att Domkyrkoesplanaden år 2009 öppnades och dubbelriktades mellan Vasagatan och Kopparbergsvägen. Den ökade trafikmängden till följd av Domkyrkoesplanadens öppnande bedömdes vara ett hot mot kulturarvsmiljön kring Domkyrkan.

Kulturarvet i och kring Domkyrkan är en mycket ömtålig miljö, självklart känslig för påverkan av fordonstrafik och de stötar, vibrationer, emissioner och buller som trafiken medför.

Proban vid Västerås domkyrka.

Vi utgår ifrån att Västerås stad ser allvarligt på hur fordonstrafik kan påverka kulturarvsmiljön negativt. Vi är även övertygade om att en mycket stor andel av västeråsarna vill värna om den nationellt och internationellt erkända kulturskatt som Västerås har i den värdefulla kulturarvsmiljön vid Domkyrkan.

Tidigare har staden fört fram förslag om att dubbelrikta Biskopsgatan mellan Östra och Västra kyrkogatorna. Det är bra att Västerås stad nu har beslutat att inte genomföra dessa planer. Samtidigt vill vi understryka att även en fortsatt enkelriktning av trafiken riskerar att negativt påverka och allvarligt skada kulturarvet.

Västerås befolkningsökning måste också tas med i bedömningen. I nuläget har Västerås drygt 150 000 invånare. Prognosen är att Västerås kommer att fortsätta växa med ett par tusen nya invånare per år. Om 20-25 år kan Västerås därför ha cirka 200 000 invånare, 30 procent fler invånare än idag.

En kraftigt ökad befolkning för också med sig en kraftig ökning av trafiken. En fördjupad studie i ett längre tidsperspektiv av trafikströmmarna i innerstaden är välkommen.

Får Västerås 200 000 invånare behövs nya trafiklösningar för hela Västerås inklusive de centrala delarna. Ett minimikrav är att den trafikökning som följer av en växande befolkning inte ska tillåtas att ha negativ påverkan på kulturarvet i Domkyrkokvarteren.

Det enda långsiktigt hållbara alternativet för att skydda och bevara kulturarvet i och kring Domkyrkan är att stänga Biskopsgatan mellan Västra och Östra kyrkogatorna helt för fordonstrafik.

Genomförs stängningen får Västerås stad och Västerås pastorat möjlighet att i samverkan skapa en tilltalande parkliknande miljö som anknyter till en upprustad Probanpark. Självklart ska en gång- och cykelväg gå igenom området även i fortsättningen.

Rudbeckianska gymnasiet.

Rudbeckianska gymnasiet, som grundades av biskop Johannes Rudbeckius, firar 400-årsjubileum år 2023. Planeringen av firandet är igång. Förverkligas idén om en parkliknande miljö på Biskopsgatan vid Domkyrkan kan Sveriges första gymnasieskola få ett minnesmärke precis där den ursprungliga skolan låg vid korsningen mellan Biskopsgatan och Östra kyrkogatan.

Sammanfattat ser vi flera fördelar med att utveckla ett sydnordligt stråk i centrala Västerås som kopplar samman de fyra innerstadstorgen med kulturarvsområdet:

·       Västerås innerstad erbjuder en mångfald av mötesplatser som berikar och förmerar. Detta möjliggör en fortsatt utveckling av kulturlivet, av hotell- och konferensverksamheter samt av affärs-, restaurang- och caférörelser.

·       Västerås stad tillvaratar natur- och kulturhistoriska värden och skapar därmed en estetiskt tilltalande innerstad med ökad växtlighet och gröna rum som mjukar upp stadsbilden. Detta möjliggör en grön, hälsosam och klimatsmart innerstad.

·       Västerås centrum får en sammanhängande miljö där Västerås historia, det unika kulturarvet vid Domkyrkan och dess funktion som en viktig mötesplats tillgängliggörs. Detta möjliggör att Västerås blir ett attraktivt och unikt nationellt och internationellt besöks- och turistmål.

 

Jörgen Eklund (S), ordförande kyrkorådet

Ulrika Pettersson (C), 1:e vice ordförande kyrkorådet

Karin Tilly (POSK), 2:e vice ordförande kyrkorådet

 

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons