Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Teknikföretagen: Industrin är basen för välståndet i Västmanland

Annons
ABB och andra industriföretag skapar många jobb i Västmanland. Arkivbild

Industrin skapar 37 000 jobb i Västmanland. Vart tredje jobb. Det visar en ny undersökning från Teknikföretagen. Mer än hälften av allt förädlingsvärde som skapas i länet härrör från industrin. Det gör Västmanland till ett av Sveriges industristarkaste län jämte Jönköping.

32 000 personer arbetar direkt i Västmanlands industri och dess underleverantörer. Ovanpå detta motsvarar skatteintäkterna från industrins sysselsättning i länet, samt industrins bidrag till statens transfereringar till kommunerna, 17 procent av verksamhetskostnaderna inom länets kommuner och landsting. Det motsvarar 5 000 jobb inom länets kommuner och landsting. Totalt skapar alltså industrin i Västmanland 37 000 jobb.

Det och en mängd nya fakta om Västmanlands ekonomi har Teknikföretagen tagit fram i en rapport som presenteras på ett seminarium om industrins betydelse, som hålls i dag den 11 februari i Västerås.

Blickar vi ut över hela landet så framträder en mycket positiv bild när vi tittar på industrins betydelse. Antalet sysselsatta inom kommunsektorn och staten som finansieras av ovan nämnda skatter uppgår till cirka 185 000 personer i hela landet. Tillsammans med de drygt 830 000 personerna som sysselsätts direkt och indirekt, så skapar industrin därmed en sysselsättning på fler än 1 miljon personer.

På nationell nivå är således industrin basen för värde- och jobbskapande och för ett fungerande samhälle i stort. På lokal och regional nivå är industrins nyckelroll ofta ännu mer dominerande.

Från tid till annan under de senaste åren, har det argumenterats att industrins betydelse för svensk ekonomi och välstånd har minskat kraftigt. Att industrin snabbt håller på att förlora sin nyckelroll som motor och välståndsskapare är dock en myt och ett missförstånd. Däremot innebär teknologisk utveckling, globalisering och andra faktorer att industrin finner nya vägar framåt. Industrin blir snarare mer integrerad med dess varu- och tjänsteleverantörer i Sverige och utomlands. Ökad efterfrågan på industrins produkter skapar också efterfrågan och fler jobb bland industrins leverantörer, inte minst av tjänster.

Att industrin snabbt håller på att förlora sin nyckelroll som motor och välståndsskapare är dock en myt och ett missförstånd.

Industrin står för över 20 procent av svensk BNP och nästan 18 procent av sysselsättningen, om vi inkluderar de industrinära, ofta högkvalificerade tjänstenäringarna i kalkylen. Dessutom står industrin för varannan forskningskrona i Sverige. I Västmanlands län står industrin för hela 54 procent av länets samlade produktion, det vill säga dess totala förädlingsvärde.

Industrin mäts hela tiden mot en global konkurrens. Idag produceras komponenter och insatstjänster från underleverantörer spridda över hela världen. Att genom handel ha tillgång till och vara en del i det nätverket genom EU och den globala handeln är en avgörande styrka för svensk industri och för Sverige.

Industrin som ekonomins motor kan inte tas för given varken i Västmanland eller i Sverige som helhet. Utmaningarna är stora och ökar dessutom då den globala konjunkturen nu håller på att kylas av. Utmaningen för industrin är att kunna vässa sin konkurrenskraft ytterligare och upprätthålla eller till och med vinna marknadsandelar trots en svagare konjunktur.

Utmaningen för industrin är att kunna vässa sin konkurrenskraft ytterligare och upprätthålla eller till och med vinna marknadsandelar trots en svagare konjunktur.

Kostnadsläget i förhållande till industrin i konkurrentländer är a och o. Effektiv kompetensförsörjning är en annan avgörande faktor. SCB:s statistik visar att matchningen mellan tillgång och efterfrågan på kompetens i Västmanland har försämrats markant under senare år.

För att förbättra matchningen behövs en rad åtgärder. Satsa mer på yrkesvux och yrkeshögskolan. Det krävs fler platser och utbildningar med inriktning på kompetenser som företagen behöver. Dessutom måste högskolor kunna erbjuda fler korttidsutbildningar som behövs för en ständig kompetensutveckling av företagens personal.

Arbetsmarknadspolitiken behöver i grunden reformeras för att skapa förutsättningar för ökat utbud av kompetenser som matchar den snabba strukturomvandling som den tuffa internationella konkurrensen innebär.

Välfärdssystemen och industrin är beroende av varandra. Att fortsätta utveckla goda förutsättningar för industrins internationella konkurrenskraft är en grundbult för fortsatt välfärdsuppbyggnad i Sverige, i Västmanland och i samtliga av landets regioner.

Välfärdssystemen och industrin är beroende av varandra.

Klas Wåhlberg

vd Teknikföretagen

Mats Kinnwall

chefekonom Teknikföretagen

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons