Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En del yngre väljare skulle kunna sälja sin röst.

Demokratin fungerar bäst med tydliga politiska skiljelinjer, så länge partierna ändå respekterar varandra.

Var fjärde ung svensk tycker inte det är så viktigt att de lever i en demokrati och tycker det vore bra eller ganska bra om Sverige styrdes av en ledare som inte behövde bry sig om riksdagen eller val. Bland 18–29-åringarna skulle 21 procent vara beredda att byta parti och lägga sin röst på den som ger dem en mindre summa pengar.

Dessa uppseendeväckande resultat återfinns i World Value Survey, som genomförs i många länder runtom i världen. Forskningsledaren Staffan Lindberg varnade i Dagens Nyheter för att de här resultaten kan hota demokratins grundvalar. Han pekade på att människor i andra länder kämpar för att få de demokratiska rättigheter en hel del yngre svenskar inte sätter särskilt stort värde på.

Lindberg har några teorier om varför stödet för demokratin ser ut att svikta. De under 30 år har inte upplevt diktaturer i sin närhet och undervisningen i samhällskunskap förmår inte förankra demokratin. De som uttrycker de här åsikterna har allmänt lägre förtroende för politiker och partier.

Gruppen läser färre tidningar och ser mer sällan på nyheter på tv. Informationen kommer främst från sociala medier, men de söker där upp annat än nyheter om samhälle och politik.

Siffrorna bör tas med en nypa salt. Hela urvalet var 1208 personer . Då var gruppen 18-29 år mindre än 100. Det ger inget statistiskt säkert urval. Där kan finnas ett intresse att i skydd av anonymiteten väcka uppmärksamhet genom att svara ”fel”.

Det är inte heller första gången det har funnits stöd bland en del svenska väljare för andra styrelseformer än demokratin. Under 1960- och 70-talets vänstervåg hade ”Mao-Zedongs tänkande” och andra totalitära teorier stöd. De svenska kommunisterna stödde länge Sovjetdiktaturen och även nazismen hade stöd i vissa samhällsklasser.

Det finns uppgifter som är mer uppmuntrande för styrkan och vitaliteten i demokratin. Valdeltagandet steg i det senaste riksdagsvalet. Enligt vallokalsundersökningen Valu hade förtroendet för svenska politiker ökat markant. Politiska partier och till och med nästan dödförklarade politiska ungdomsförbunden har redovisat fler medlemmar.

Trots de här reservationerna finns anledning att vara bekymrad över resultaten. Skillnaden mellan generationerna är tydlig, bland äldre är stödet för demokratin betydligt starkare. Det ser ut att finnas en ganska stor grupp yngre svenskar som kan tänka sig starka ledare och skulle vara beredda att sälja sin röst.

De här uppgifterna gör att möjligheterna till valfusk måste minimeras. Införande av rätt att rösta i den egna datorn vore att inbjuda till röstförsäljning. Valhemligheten i vallokalen gör däremot att ”röstköp” ter sig mindre lockande, säljaren vet aldrig om rösten verkligen levereras.

Staffan Lindeborg varnar också för att brist på klara ideologiska skiljelinjer kan ge intrycket att valet inte betyder så mycket. Det behöver partierna ta fasta på.

Senaste valet var tydligt när det gällde regeringsalternativen. men oviljan att stöta sig med breda grupper kan ha gjort skillnaderna i åsikter mindre klara. Demokratin tjänar i längden på att partierna vågar stå för något tydligt.