Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Försökte förhindra mordet - blev hotad till livet

Artikel 210 av 300
Nostalgi - 60-talet
Visa alla artiklar

Någon ljuger. Men vem? På rånmordsrättegångens andra dag i Västerås på torsdagen fick rådhusrätten en helt annan version än dagen före om hur det gick till när förste socialassistenten Rolf Stålhammar dödades i sin villa.

Annons

VLT 23 februari 1968.

28-årige Achille Clot, som är åtalad för bland annat medhjälp till mord, hävdade att han försökt frigöra Stålhammar från Johannes Grums dödande strupgrepp men fått en så hård smäll i magen av Grums att han fallit i golvet.

Grums skulle också ha yttrat:

– Du är en odugling som inte duger någonting till. Du sitter i samma båt. Gör som jag säger annars tar jag kål på dig också...

De båda före detta kumpanerna från över 200 inbrott är inte längre ense om mycket när det gäller det allvarliga mordavsnittet. Medan Grums på onsdagen berättade att Clot varit den aktive under händelserna i villan, berättade Clot på torsdagen bland annat så här:

– När Stålhammar var ute efter plåster i badrummet sa Grums till mig att jag skulle slå till Stålhammar med statyetten, sedan skulle resten ankomma på Grums. Jag slog. Efteråt kände jag mig alldeles förlamad och sjönk ned på en stol. Först då förstod jag vad jag var med om. Jag vet inte varför jag gjorde det. Det var som under ett tvång.

– Innan jag blev omkullslagen av Grums när jag försökte knuffa honom ifrån Stålhammar sa jag också åt honom att det inte varit tal om något mord!

Under osämjan skulle också, enligt Clot (som tagit pulsen på Stålhammar efter strypgreppen) bland annat följande replikskifte ha ägt rum mellan de båda:

Clot: Mannen är ju död. Vi behöver inte binda honom.

Grums: Det ska se ut som om han inte var död när vi lämnade honom.

Grums: Bind honom!

Men på en senare fråga sade Clot också att Grums skulle ha svarat: Ånej, han lever än.

– Jag var rädd för Grums och vågade inte göra annat än som han sade, förklarade Clot på direkt fråga om varför han varit med och fullföljt rånet i stället för att dra sig ur och springa sin väg.

"Jag var rädd"

– Jag kunde heller inte ge mig iväg. Jag kan inte tala svenska, har ingen bekant i Sverige. Hade jag åkt när jag satt ensam i Stålhammars bil skulle jag väl också ha fått hela skulden på mig.

Grums försvarare påpekade att Clot under polisutredningen lämnat ett tiotal olika versioner och först så småningom erkänt en del av överfallet.

– Jag var rädd i början därför att jag visste att Grums till polisen sagt att han inte ens varit i villan under kvällen. Hade jag erkänt vad jag gjort direkt trodde jag att jag ensam skulle bli anklagad för mord. Nu är jag inte rädd längre, svarade Clot.

Och Clots försvarare ryckte in och påpekade att också Grums ändrat sig under utredningens gång.

För åklagarens bevisföring flyttade man över till polishuset där chefsåklagare Juhlin visade dels färgbilder för att visa de skador Stålhammar åsamkades, dels en färgfilm från den rekonstruktion, som Grums fått ge av mordet.

Åklagaren ansåg det styrkt att Stålhammars död orsakats av strypgreppet liksom att uppsåtet för båda var styrkt. Han menade också att Clots version vid rätten var en efterhandskonstruktion.

"Inget motiv"

Den senare åsikten delades av advokat Sven Lagerholm, som försvarade Grums. Advokat Lagerholm kunde dock inte finna att något uppenbart rimligt motiv till att döda Stålhammar förebragts vid rätten.

– Grums visste att Stålhammar talat om för sin bekant i Stockholm under telefonsamtal samma kväll att Grums och Clot var i villan. Deras situation skulle inte alls förbättras om de dödade Stålhammar.

– Clot stod hela tiden under inflytande av Grums, menade advokat Ulf Nohre, som försvarade Clot. Clot var motståndare till rånet. Och mest måste man väl av dessa båda tro på Clot, som tidigare är ostraffad medan Grums här en unik kriminell belastning med tanke på sin ålder.

Varken åklagare eller advokaterna ville gå in på påföljdsfrågan med tanke på att personundersökaren rekommenderat rättspsykiatrisk undersökning av de båda anklagade.

Advokat Lagerholm, som förutsatte en ny rättegång efter dessa undersökningar hemställde att man till den rättegången skulle inhämta yttrande från medicinsk sakkunskap om den påverkan som skadorna i huvudet i kombination med strypgreppet kan ha haft på Stålhammars död. Advokaten menade att obducenten tydligen inte tänkt så mycket på den saken.

Beklagar!

Både Grums och Clot fann det angeläget göra egna tillägg innan rättegången avslutades.

– Jag har talat sanning. Jag har inte hotat Clot och jag har ingen anledning att lämna uppgifter som ger honom straff. Jag beklagar att en människa förlorat livet genom mitt handlande och är beredd att ta mitt straff.

Grums:

Clot:

– Jag har sagt sanningen. Jag har insett vad jag gjort och är beredd att ta mitt straff. Jag borde normalt ha kunnat klara mig själv. Men under den här resan var det kallt och jag hade inte ätit mycket. Jag var inne i en moralisk nollpunkt där man låter sig ledas av någon människa som man måste ha förtroende för.

Rätten, vars ordförande är rådman Olof Sundberg, börjar sin överläggning under fredagen.