Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fyra län finns på mytiska Tjuvholmen

Tjuvholmen är en anspråkslös holme i Dalälven. Men också Dalarnas östspets och den enda platsen i Sverige där fyra län och landskap finns på en och samma landyta.

Annons

Den lilla smala ön sticker med nöd och näppe upp ur vattnet precis där Dalälven mynnar ut i Färnebofjärden.

Den är till större delen inhägnad i en krans av grön vass men en klunga av träd har ändå fått fäste, någon meter ovanför vattenytan.

–Ibland när flödena är höga i älven svämmas ön över, säger Karin Bengtsgård som driver Tyttbo forsfiske och camping tillsammans med Börje Tollvik.

Trots att de förutom campingen också håller ett vakande öga å Färnebofjärdens nationalparks fiskevatten, har de aldrig tidigare satt sin fot på holmen.

Men att ön är speciell håller Karin med om. Dels för att området verkligen känns som en gräns med vattenvägar från fyra olika håll. För 7000 år sen gick kustlinjen ungefär här.

–Det är ju liksom en gräns här, säger hon.

Det är lätt att hålla med. Från Dalarnas håll kommer vattnet genom ett smalt pass med branta skogssluttningar och Tyttboforsen är inte långt borta.

Men den smala passagen mynnar sedan ut i Färnebofjärden, som är mer av en stor sjö full med öar än ett vattendrag.

Börje styr en utombordare ut mot Tjuvholmen och ute på vattnet är det lätt att peka ut de fyra landskapen, som också är fyra län. De är som fyra uppskurna tårtbitar med vattenstråk mellan dem.

Dalarna, Gästrikland, Uppland och Västmanland.

De osynliga gränserna löper samman på Tjuvholmen och efter ett varv runt med båten har alla landskap, inklusive län passerats.

Vid vetskapen om gränskorsningen på ön blir landstigningen extra spännande. Även om den bara är 50 meter på längden och knappt 20 meter på bredden.

Håligheter och högar med drivved vittnar om att bävrarna är de sanna invånarna. Annars är det bara myggen och träden som utgör sällskap.

Särskilt spännande är att det växer ek på ön. Förekomsten av ek hör nämligen samman med den legend som gör att ön är relativt känd hos den närmaste lokalbefolkningen.

Det finns kartor från 1600-talet hos lantmäteriet som nämner Tjuvholmen vid namn och namnet lär ha kommit från en stöld av några speciella ringar.

När gränsen sattes hängdes enligt den här historien tre ringar upp på en ek på ön. En av koppar från Dalarna, en av silver från Västmanland och en av järn från Gästrikland. Enligt sägnen stals ringarna och efter det kallas ön för Tjuvholmen.

Karin menar att historien inte alls är osannolik.

– Det är till och med troligt. En silverring och en kopparring var mycket pengar förr i tiden.

Se länsgränserna: Karta från Länsstyrelsen