Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gräver i skit för att inreda i guld

Ihärdighet. Det är egenskapen man måste besitta för att ha retroprylar som hobby. Det tror i alla fall Eleonore Lundkvist, och hon om någon borde veta.

Annons

Bord och sideboard i teak, gamla reklamskyltar, stringhylla, snapphanegrillar och storblommiga förvaringskärl. Det må låta som en klyscha men att kliva in genom dörren till Eleonore Lundkvists lägenhet på Haga i Västerås är som att besöka en svunnen tid. Det är nästan så att man kan höra Snoddas ”Flottarkärlek” strömma från radioapparaten.

– Jag gillar inredning från 1950-, 60- och 70-talet. Allt som har med äldre prylar att göra, förklarar Eleonore.

Att hon själv bär upp en grönvitrutig klänning av 60-talssnitt som om det vore den naturligaste saken i världen gör inte upplevelsen sämre. Och det var faktiskt med kläderna allt började för fyra år sedan.

– När jag flyttade till den här lägenheten började jag läsa bloggare, magasinet Scandinavian Retro och fundera mer och mer på inredning, berättar Eleonore.

Men en känsla av trygghet kopplat till gamla föremål fanns sedan barnsben. I det norrländska uppväxthemmet brukade hennes mormor berätta om gamla föremål. Det kan ha triggat något hos den unga Eleonore, säger hon:

– Jag känner när ett föremål har en historia. Det är inte som att åka till Ikea.

Något hon aldrig gör. Nej, när Eleonore Lundkvist ska handla prylar eller inredning blir det loppisar, second hand-butiker, auktioner eller nätet. Västerås tycker hon är ”helt okej” som stad för retrofynd. Men bäst fyndar man utanför tätorten.

– Ju längre ut på landsbygden, ju skitigare, ödsligare och rörigare desto bättre. Jag kan gräva i mycket skit för att hitta en skatt, säger hon entusiastiskt.

För det är inte pengar det handlar om. Att ha retroprylar som hobby är inte dyrt, bedyrar Eleonore. Det handlar snarare om tålamod. Hur länge man orkar stå och rota.

– Det krävs en ihärdighet. Man måste vara på hugget och vara ute i god tid innan stället öppnar, men också höra sig för hos släkt och vänner, säger hon.

Det där med släkten har blivit lättare sedan Eleonore började publicera bilder från sitt hem och sina retrofynd på Instagram under namnet ”retropellan”. Nu för tiden hör de av sig självmant om de skulle snubbla över något som de tror skulle vara intressant för en retronörd.

Men sociala medier fungerar också som inspirationskanal för Eleonore. Via Instagramkontot kan hon komma i kontakt med likasinnade. Faktum är att hon redan fått en ny vän på det sättet.

– Vi budade på samma vas på auktionsbyrån Effecta. Efteråt skrev hon till mig på Instagram och frågade om det var jag som budade mot henne. Sedan började vi åka på gemensamma loppis-rundor skrattar Eleonore.

Jakten på retroprylar kan ses som en ständig jakt, men det tror inte Eleonore.

– Jag känner mig ganska klar nu. Har man för mycket ser man ju inte allt det fina.

Det här är Eleonore

Namn: Lilian Eleonore Lundkvist, alias @retropellan på Instagram.

Ålder: 27 år.

Bor: I en tvåa med balkong på Haga i Västerås.

Familj: Särbon Joakim.

Yrke: Politisk sekreterare i landstinget för Moderaterna.

Intresse: 1950-, 60- och 70-talsprylar – kläder och inredning från samma tidsperiod.

Konto på Instagram: @retropellan