Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Farbror Hakon tyckte inte att Majvor Klangeby skulle hänga i verkstaden hela dagen. Hon fick hänga med på lunchpromenad med honom och boxern.

Annons

Den 15 januari 1965 poserar direktör Carl-Hakon Swenson och direktör Nils Erik Wirsäll för fotografen med en stor skiss på en modern lagerbyggnad i sina händer.

Så kommer Hakonshus att te sig när man byggt ut för en beräknad kostnad av sju till åtta miljoner kronor. Här kan du se ett bildalbum.

16 mars 1966 är en fotograf på plats igen vid Hakonshus för att dokumentera.

Närmast kvadratisk är tillbyggnaden med måtten 80 gånger 80 meter. Längst till höger ses porten för inkörande järnvägsvagnar och lastbilar.

Fasaden mot kameran visar kontorsfönstren i nya delen, där utrymmen i respektive våning anknyts till motsvarande varugrupp i lagerdelen innanför.

Utlastningen sker från den stora lagerhallen vid fasaden mot Sjöhagsvägen. I bakgrunden till vänster det tidigare Hakonshus.

Majvor Klangeby, 77 år, sörjer att gamla Hakonshus vid Hamngatan revs.

– 1945 blev jag utan mamma. Ofta följde jag med min pappa som jobbade som verkmästare på Hakonbolagets bilverkstad. De höll till inne på gården vid Hakonshus och reparerade.

Här ser du bilder från Hakonshus vid Hamngatan.

Majvor Klangeby har varma minnen av Hakonbolagen.

– Det var folk med hjärtat på rätta stället. När jag var liten så gick farbror Hakon en lunchpromenad varje dag med sin boxer. Han hade kubb, paletå, boxern i ena handen - och mig i den andra. Han tyckte inte att jag skulle vara på verkstaden hela dagen.

På Smedjegatan fanns en restaurang i vars bottenplan en butik öppnade inför jul. Där fick hakonanställda handla till bra pris. Handlaren i Torstuna hade likadant.

– Det fanns en sådan omtanke om de anställda så det är faktiskt svårt att fånga med ord, säger Majvor.

Inför jul kördes också en låda med godsaker ut till varje anställd.

Det nya lagret var ett av 27 i hela Sverige, men det var från Västerås som alla inköp världen runt gjordes.

Lagret på Saltängsvägen växte Hakon ganska snart ur, och ett större började byggas på Hacksta.

– Det fanns 15 bilar, vi körde ut varor till alla småbutiker som fanns då i Västerås, och för all del lanthandlar på landsbygden också, säger Nils-Åke.

Nils-Åke Ellemyr började jobba som chaufför när nya lagret vid Mälaren stod färdigt.

Sedan såldes lastbilarna och det blev jobb i lagret på Hacksta istället för Nils-Åke.

Missa inte att titta på filmerna vi fått låna av ica-historien.se, de kan du kika på här och här.

Annons