Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Han vill få oss att fånga våra drömmar

Drömmen försöker i symbolisk form berätta något för oss. Det är drömpedagogen Magnus Pamp övertygad om.

Annons

 Det är egentligen bara den som har haft drömmen som ytterst kan tyda den, anser han. Men det kan vara en hjälp att tala med andra.

– Försök minnas vilken känsla drömmen förmedlade, säger han.

– Ta bort handlingen och koppla känslan till en situation i ditt liv. Var i livet kan jag känna mig så?

För Magnus Pamp är det sunt förnuft att ta fasta på sina drömmar. Det fungerar, anser han.

– Drömtolkning är ingen exakt vetenskap.

– Men pröva! Pröva att fundera kring dina drömmar. Vad säger de om var du befinner dig själsligt just nu?

För Magnus Pamp blev drömmarna viktiga i samband med hans och fruns skilsmässa 2006, som var tuff. Det kom en vän till honom i drömmen för att trösta och det kom röster som sa ”Om du ska vara så här kan du aldrig vara gift”.

– Drömmarna berättade för mig att det här hade jag inte gjort bra, men också att jag kände för mycket skuld, säger Magnus Pamp.

Han gick en treårig utbildning hos Louise Minerva-Li, en känd person inom drömtolkning. I efterhand anser han att drömmarna i lång tid hade förmedlat viktiga budskap, men han hade inte lyssnat.

– Under en period gjorde jag för mycket, samtidigt som jag hade mor och flickvän. Jag arbetade åt ett konsultföretag, pluggade marknadsföring på businesschool och ansvarade för studentpuben.

- Det blev mycket resor och jag slarvade med maten. Tidigare var jag i form och löpte långdistans men det förbisatte jag.

Magnus hade inte tid med sig själv. Han hade bara tid med sin hastighet. Under denna period drömde han mycket om vampyrer.  Miljöerna varierade, men det var alltid vampyrer i närheten.

– Vampyrer suger blod. Och vad representerar blod? Jo, liv! Jag var min egen energitjuv som sög livet ur mig själv.

Magnus är västeråsare från början, men bor numera med sin sambo i Storvik utanför Sandviken. När VLT träffar Magnus är han på plats i Västerås Konst museum för att leda ett drömkafé, något han gör återkommande. Den här kvällen är det fem kvinnor som deltar. De berättar om sina drömmar, lyssnar, resonerar, ger förslag på tolkningar.

Anita Enkenberg, Västerås, tyckte efteråt att samtalet hade givit henne en fördjupning. I synnerhet rådet att ta fasta på känslor som drömmarna förmedlar.

Ingrid Fryklöf, Västerås, letar efter en grupp där hon kan diskutera sina drömmar. Det är intressant, anser hon.

– När jag var nyskild hade jag en dröm som har betytt väldigt mycket för mig, säger hon.

– Jag drömde att jag stod på en hög bro, som Vallbybron, och tappade min väska på dagsgammal, tunn is. Där låg allt utstrött; legitimation, läppstift och tamponger.

– Det kändes livsviktigt att jag skulle samla ihop sakerna och jag gav mig ut på isen.

Ingrids tolkning var att hon kände sig osäker i sin kvinnlighet och osäker på om hon skulle kunna stå på egna ben.

– Hur slutade drömmen?

– Jag lyckades samla ihop sakerna!