Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Här är Västerås vackraste byggnad

 
Vår Stad
Visa alla artiklar

Utan tvekan är Västerås domkyrka den byggnad som västeråsarna tycker är vackrast.

Men varför är vi så förtjusta i stans äldre arkitektur?

Annons

I omröstningen om Västerås vackraste byggnad fick domkyrkan fler än fyra av tio röster. Där efter kom sekelskiftesbyggnaderna Herrgärdsskolan och Stora Westmannia och sedan modernistiska Stadshuset och postmodernistiska Vallbyskrapan, i den ordningen.

Redan med nomineringarna visade Västeråsarna sin förkärlek för maktbyggnader. Domkyrkan är en klassisk såda, Stora Westmannia var en gång ett skrytbygge för stadens överklass och stadsarkitekten Sven Ahlbom hadeuttryckligen ambitionen att Stadshuset skulle uttrycka politisk makt.

Del 1: Västerås - en stad med växtvärk

En annan tydlig tendens är att äldre hus uppskattas mer ochdå i synnerhet byggnader från 1800-talets andra hälft och 1900-talets början, några av de äldre husen i stadsbebyggelsen.

Det intressanta är att dessa byggnader inte sällan blivit till på tidigare bebyggelses bekostnad, precis som med den för många förhatliga modernismens inbrott och utbredning i Västerås stadskärna på 1960-talet, fast drygt ett halvt sekel tidigare.

Trots att domkyrkan stod klar 1271 och att den medeltida kyrkan så småningom fick sig både en gotisk prägel på 1400-talet och en släng barock under 1600-talet, gick man oerhört hårt fram vid restaureringen, eller snarare ombyggnationen, i mitten av 1800-talet.

Del 2: Vad händer med våra städer?

Kyrkan stöptes om i nygotisk stil. Koret och sakristian som funnits sedan medeltiden förstördes och mycket av barockinslagen togs bort. Märkligt nog var nygotiskens ideal och stil just den medeltida arkitekturen, men hellre än att bevara det gamla, omtolkades historien i ny tappning.

Först på slutet av 1950-talet gjordes restaureringsinsatser för att framhäva den 700 år gamla byggnadens olika epoker.

Likadant är det med Stora Westmannia som byggdes av stadens borgerskap som ett hem åt Västerås sparbank och den bildade överklassen. Huset är byggt i nyrenässansens stil eller kanske nästan nybarock (svårt att skilja åt). Idealet var alltså att bygga inspirerat av 1500-talet och 1600-talets arkitektur. Just Stora Westmannia introducerade stilelement från den romerska högrenässansen och tyska barocken.

Del 4: Förten brinner - "Politikerna har varit otroligt fega"

Men för att bygga Stora Westmannia förstördes Västerås Helgeandshus, en kyrklig ålderdoms- och vårdinrättning, som hade funnits på platsen sedan mitten av 1300-talet och som de sista åren fungerade som fattighus innan det gick sitt öde till mötes.

Ur det perspektivet är det begripligt att det finns de som hellre ser en ny, modern och framåtsyftande arkitektur i stan än nygamla byggnadsstilar från sekelskiftet.

Fast det finns alternativ från den tiden, som den näst mest populära byggnaden i Västerås, Herrgärdsskolan (1905), ritad av Erik Hahrs innan han som stadsarkitekt satte sitt avtryck i staden under årtionden.

Byggnaden andas arkitekturstilen jugend, som var populär vid sekelskiften, men också en reaktion mot den arkitektur som försökte härma det förflutna. I stället hämtades inspiration från växtrikets organiskt böljande linjer.

Ju nyare hus är, desto mindre omtyckta är de. Stadshuset är något mer populärt än Vallbyskrapan, som båda är tidstypiska identitetsbärande byggnader.

I bostadsbristens och förtätningens tid blir vi knappast kvitt stadsbyggandets ständiga dilemma: Vad ska ge vika för att ge rum åt det nya?

Västerås vackraste byggnader 1-5

1. Västerås domkyrka (1271)

2. Herrgärdsskolan (Erik Hahr, 1905)

3. Stora Westmannia (Anders Gustaf Forsberg, 1888)

4. Stadshuet (Sven Ahlbom, 1960)

5. Vallby Skrapan (Per Widerstedt, 1990)

-f�5�.뢽