Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.
⇒ Läs mer om cookies
Visst är den fin, bilden från Borgmästargårdens innergård. Fotot togs i juni 1967.
Bild: Åke Larsson / Vlt Arkiv
3/12
Snart rivningsbart, står det på baksidan av fotot av Borgmästargården. Bilden togs 22 december 1961.
Bild: Vlt / Arkiv
4/12
14 december 1967. Det här är bilden som hör till den citerade artikeln. Och bilden är sålunda före flytten av huset.
Bild: Åke Larsson / Vlt Arkiv
5/12
15 juni 1967. Borgmästargården på Östra kyrkogatan. Missa inte den charmiga skyltningen till E 18 och vägen mot Sala.
Bild: Åke Larsson / Vlt Arkiv
6/12
Borgmästargården på Östra kyrkogatan den 11 december 1967.
Bild: Åke Larsson / Vlt Arkiv
7/12
25 januari 1993. Ny epok. Musikbiblioteket huserade i Borgmästargården i 22 år. Nu tar Vuxenskolan över.
Bild: Lasse Fredriksson / Vlt Arkiv
8/12
Borgmästargården i januari 1970.
Bild: Coje Larson / Vlt Arkiv
9/12
11 december 1967. Borgmästargården på Östra kyrkogatan.
Bild: Åke Larsson / Vlt Arkiv
10/12
Borgmästargården 14 januari 1970.
Bild: Coje Larson / Vlt Arkiv
11/12
6 oktober 1991. Gård med minne. I mitten av 1600-talet ägde "den i älskog mördade" rådmannen Abraham Adrian huset. Mest namnkunnige innehavaren genom tiderna anses vara urkundsförfalskaren Nicolaus Rabenius verksam kring 1700-talets mitt. Västerås stad har ägt Borgmästargården sedan 1901.
Bild: Per G Norén / Vlt Arkiv
12/12
Några av de gamla trähusen i centrum har i alla fall räddats till eftervärlden. Har du varit inne i det här?
Annons
April 1968. Borgmästargården flyttas.
Bild: Tobbe Lindberg / Vlt Arkiv
Karl-johan stil. Även det här huset har haft många karriärer. Flyttat har det också.
VLT 14 december 1967:
Borgmästargården i Västerås, det grå trähuset vid Östra kyrkogatan intill stadshotellet, skall flyttas en bit in från gatan, närmare bestämt till i linje med Stadshotellets fasad.
Flyttningen börjas i dagarna, upplyser man på fastighetskontoret, det vill säga, så snart den siste hyresgästen flyttat.
Vad Borgmästargården skall användas till i fortsättningen vet man inte ännu.
Man har haft en del förslag uppe, men ingenting är bestämt.
Det är gott om utrymme i huset, som är kulturhistoriskt värdefullt och som när flyttningen är färdig skall snyggas upp och få sin givna plats bland de andra gamla husen i kvarteret söder om domkyrkan.
Borgmästargården ser inte särskilt prydlig ut för närvarande, men är värdefull som inslag i miljön här: den bildar övergång mellan Stadshotellets jugendarkitektur och den låga komministergården.
Byggnaden är ett typiskt exempel på finare borgerliga hus från tiden strax före mitten av 1800-talet. Den är byggd i sen Karl Johan-stil och är ett typiskt expempel på borgararkitektur från den tiden, inte minst interiörmässigt.
26 mars 1968. Borgmästargården flyttas.
Bild: Tobbe Lindberg / Vlt Arkiv
Visst är den fin, bilden från Borgmästargårdens innergård. Fotot togs i juni 1967.
Bild: Åke Larsson / Vlt Arkiv
Snart rivningsbart, står det på baksidan av fotot av Borgmästargården. Bilden togs 22 december 1961.
Bild: Vlt / Arkiv
14 december 1967. Det här är bilden som hör till den citerade artikeln. Och bilden är sålunda före flytten av huset.
Bild: Åke Larsson / Vlt Arkiv
15 juni 1967. Borgmästargården på Östra kyrkogatan. Missa inte den charmiga skyltningen till E 18 och vägen mot Sala.
Bild: Åke Larsson / Vlt Arkiv
Borgmästargården på Östra kyrkogatan den 11 december 1967.
Bild: Åke Larsson / Vlt Arkiv
25 januari 1993. Ny epok. Musikbiblioteket huserade i Borgmästargården i 22 år. Nu tar Vuxenskolan över.
Bild: Lasse Fredriksson / Vlt Arkiv
Borgmästargården i januari 1970.
Bild: Coje Larson / Vlt Arkiv
11 december 1967. Borgmästargården på Östra kyrkogatan.
Bild: Åke Larsson / Vlt Arkiv
Borgmästargården 14 januari 1970.
Bild: Coje Larson / Vlt Arkiv
6 oktober 1991. Gård med minne. I mitten av 1600-talet ägde "den i älskog mördade" rådmannen Abraham Adrian huset. Mest namnkunnige innehavaren genom tiderna anses vara urkundsförfalskaren Nicolaus Rabenius verksam kring 1700-talets mitt. Västerås stad har ägt Borgmästargården sedan 1901.
