Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hembygdsrörelsen handlar inte bara om gårdagen.

Landsbygden kryllar av möjligheter till utveckling och tillväxt. Ändå verkar de politiska partierna helt ha glömt bort glesbygdsfrågorna.

Det var den köpingsfödde fornminnesentusiasten Richard Dybeck, han som skrev texten till Du gamla du fria, som 1861 grundade Westmanlands fornminnesförening. Syftet var att att bevara minnesmärken, fornföremål och kultur.

Sedan dess har det gått 150 år. I lördags firade organisationen, numera Västmanlands hembygdsförbund och fornminnesförening, sitt jubileum på Vallby Friluftsmuseum. I dag är omkring 50 föreningar som värnar om det lokala anslutna.

Att bejaka ett landskaps historiska identitet är ett viktigt uppdrag. Det innebär en särskilt stor utmaning i ett land som Sverige där den lokala historien ofta förbises till förmån för den nationella och internationella. Men hembygdsrörelsen handlar inte bara om gårdagen. Att stimulera en levande glesbygd är i dag minst lika viktigt som att vårda minnet av bondesamhället.

Politiskt har det länge varit Centerpartiet som slagits mest för glesbygdsfrågorna. Numera verkar man dock ha släppt detta profilområde. Den avgående partiledaren Maud Olofsson har duckat genom att antyda att det inte finns någon skillnad mellan människor som bor i städer respektive på landet.

Det är i och för sig sant. Alla människor har mer eller mindre samma behov. Ändå finns stora skillnader vad gäller prioriteringar. Det går inte att komma ifrån att oljepriset, infrastrukturen och byns mack kommer högre upp på dagordningen för landsortsbor och att trängselavgifter och bostadsbrist berör fler stockholmare. Av den anledningen är det fortfarande aktuellt att definiera glesbygdsfrågor för sig.

Enligt SCB:s statistik från 2010 har 200 av Sveriges 280 kommuner problem med avfolkning. Det är fortfarade så att människor lämnar mindre kommuner för att flytta till storstäderna. Det låter mer som en vissnande än en levande landsbygd.

På sätt och vis är det märkligt att urbaniseringen fortsätter. Många av de möjligheter som förknippas med framtid och utveckling finns ju på landet. Det främsta exemplet är energi- och miljöbranschen som berör oss alla men som rent fysiskt oftare existerar utanför städerna. Den växande turist- och upplevelsesektorn är också till stor del förlagd till landsbygden.

Ändå flyttar folk därifrån. En följd blir att så gör även deras pengar. Det innebär att finansiellt kapital centreras till tätbefolkade områden. Många gånger gäller det också avkastningen från de varor och tjänster som har framställts på landet.

Här behövs fler innovativa lösningar. Organisationen Hela Sverige ska leva driver bland annat en linje för lokal ekonomi och visar på att det finns alternativ. Idén går ut på att sätta pengar i omlopp på och i landsbygden, i stället för i transport från landsbygden till stan.

Ett lokalt exempel är Hälsobrunnen Sätra Brunn som har tagit saken i egna händer och attraherat finansiering via Sala-Heby lokalkapital AB. Tack vare det kan det historiska företaget nu fortsätta att växa.

Richard Dybeck dog i ett slaganfall 1845. Om han sökte bot i brunnen under sin livstid förblir osagt. Säkert är dock att han skulle ha imponerats av företagsamheten som omger den gamla källan om han hade fått möjlighet att besöka den i dag.