Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hittills handlar det inte om en nedgång, utan om en inbromsning. Inte ens Svenskt Näringsliv förutspår negativ tillväxt.

Nu duggar de dystra prognoserna och rubrikerna tätt. Risken är att de blir självuppfyllande genom att skrämma upp konsumenterna.

Det har varit gott om negativa nyheter och pessimistiska prognoser på senare tid. Dystrast hittills är, som framgått på nyhetsplats, Svenskt Näringslivs ekonomer. De tror att det bara blir 0,2 procents tillväxt nästa år, i praktiken nolltillväxt. Den stora skillnaden mot regeringen gäller dock 2013. Då tror regeringen på att tillväxten åter tar fart, medan Svenskt Näringsliv fruktar att den ligger kvar på låga 0,9 procent.

Svenskt Näringsliv tror på en starkare krona och svag export. De svenska arbetskostnaderna har redan börjat stiga snabbare än i andra länder. Allt detta talar för att kostnadsökningarna i näringslivet måste hållas låga. Chefekonom Stefan Fölster avvisar dock på nyhetsplats bestämt kritiken att rapporten är så pessimistisk för att stärka arbetsgivarna i de kommande avtals-förhandlingarna.

Även regeringen ser på ett paradoxalt sätt ut att tjäna på oro och negativa utsikter. Regeringen har hittills klarat sig bättre i opinionen när tiderna är kärva än när framtiden ser ljusare ut.

Utgångspunkten måste naturligtvis vara att prognoser inte tar hänsyn till avsändarens intresse. Det finns därför anledning att ta alla negativa rapporter på stort allvar.

Samtidigt finns dock en risk att rapporterna blir självuppfyllande genom att konsumenterna blir överdrivet oroliga och drar ned på sina inköp mer än de behöver. Då kan nedgången bli djupare än den annars hade behövt bli och folk förlora jobbet i onödan.

Hittills handlar det för Sveriges del inte om en nedgång, utan om en inbromsning. Inte ens Svenskt Näringsliv förutspår negativ tillväxt, medan den under finanskrisen låg på minus 5 procent. När det larmas om ”ras” handlar det om att en kraftig ökning bromsar in eller möjligen en marginell minskning. Svenskt Näringsliv tror att arbetslös-heten ligger stilla de närmaste åren, inte ökar kraftigt som under finanskrisen.

Förr var det enklare att driva statlig konjunkturpolitik. De flesta arbetade i industrin och konsumenternas efterfrågan var mindre konjunkturberoende. De flesta hade helt enkelt mindre marginaler, mer var nöd-vändig konsumtion av mat, enklare kläder och hyra.

Det sägs att dåvarande finansminister Gunnar Sträng kompletterade rapporter från ekonomer genom att från Kanslihuset ta en titt på godstågen vid Stockholms central. Var det många tåg såg det bra ut, men om tågen var färre kunde lageruppbyggnad eller investeringar få stöd.

I dag betyder den privata konsumtionen och sällanköpshandeln mer. Fler konsumenter har marginaler. De har råd att köpa, men också att låta bli.

Därför blir psykologin viktigare än förr. Om fler tror på sämre tider kan de avstå från inköp de egentligen har råd med. Det är alltid bra att vara försiktig med skuldsättning, men finns marginalerna till en amorteringsplan talar de fortsatt låga räntorna för inköp eller mindre renoveringar.

Prognosmakare behöver tänka på att de själva kan påverka utvecklingen genom att lugna eller skrämma upp konsumenterna. Därför får vi hoppas att de mer optimistiska länsföretagarna kan bidra till att sprida mer framtidstro.

Skulle de värsta prognoserna slå in har regeringen även möjlighet att göra mer. Som Stefan Fölster påpekar har Sverige låg skuldsättning och därmed råd med stimulanser.