Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hjälp till - när stensattes Svartån?

Artikel 137 av 180
Nostalgi - Arosiana
Visa alla artiklar

Det kom ett mejl till nostalgi: Hej! När stensattes Svartån genom Västerås? Jag har inte fått fatt på svaret – du kanske vet?

Annons

Det är Nore Johansson som söker svaret på den frågan. Hjälp honom gärna.

I bildalbumet här ovanför hittar du många trevliga bilder på Svartån, bland annat ett vykort med motiv från mitten av 1800-talet. Då hade Svartån stensatta kanter.

Tittar man på de äldre husen längs ån så vilar ju de delvis på åns stenkanter.

Svartån har nämligen en lillasyster.

Jag bjuder på andra fakta om ån istället, fakta som kanske inte alla har kläm på.

Fram till 1893 och 1894 levererade Svartån sitt vatten till Mälaren genom två grenar.

Huvudströmfåran heter ju Svartån, den andra heter eller hette Lillån.

Så här beskrivs läget i Herman Uddéns bok ”Västerås stad under femtio år, 1875–1925”:

”Från den bukt, Svartån vid Fiskartorgets norra spets gör åt sydväst, löpte Lillån några hundra meter österut, tills den något öster om nuvarande Mimerverkstäderna gjorde en vändning åt söder och utföll i Mälaren.”

Boken gavs ut 1929, därför beskrivs Mimerverkstäderna som nuvarande.

De två grenarna av Svartån omfamnade en ö, Munkholmen: ”. . . så benämnd emedan där i nuvarande Vasaparken låg på Gustav Vasas tid ett dominikanerkloster, Svartbrödernas konventstuga, där riksdagen 1527 samlades.”

I våra tider och dagar står ett stadshus på lämningarna av klostret. Vill du se mer exakt var det låg kan du kliva in i stadhuset och titta noga på golvet, där finns klostrets konturer markerade i stenläggningen.

Här kan du se vad Stadshuset vilar på - häftiga bilder - jag lovar!

Lillån stod inte för någon stor del av totala vattenutloppet, men när man bestämde sig för att bygga en damm vid Slottsbron för att samla åns vattenkraft så stängde man av Lillån.

Vid Lillåns utlopp till Svartån satte man en pådragslucka.

1891 beslutade stadsfullmäktige att Lillån skulle läggas igen. I Lillåns strömfåra lade man ned ett tackjärnsrör med en halvmeters diameter.

Lillån gick utefter Munkgatan. Munkholmen finns alltså inte mer, allt är fastland.

Till sist bjuder jag på en notis införd i Vlt den 22 december 1891:

”Arbetarne vid här pågående omläggning af åmuren i Svartån hafva ett par gånger under den kalla och ruskiga väderleken blifvit af välvilliga personer undfägnade med varmt kaffe och dopp. De hafva anhållit att få framföra sin tacksamhet.”

Som sagt, tveka inte med att höra av dig om du vet något om stensättningen av Svartån. Gärna som en kommentar här på nostalgisajten. Ett mejl går ju också bra förstås.

Tips om vem som kan veta mer tas förstås också tacksamt emot.

Här kan du lära dig mer om en av Svartåns broar.

Och här har du ett förslag på svar på gåtan.