Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Högre studier betyder inte högre lön

Kopplingen mellan lön och utbildning är inte våldsamt stor i Sverige. Det finns skäl att göra högre studier ett mindre kostsamt val.

Annons

Av någon anledning förutsätts ofta utbildning ge högre lön. Studiestöd, pensionssystem med mera är ofta uppbyggda som om så vore fallet.

Och visst finns en hel del individer med betydligt högre lön än de skulle ha fått om de inte studerat. Men kopplingen är inte särskilt stark. Den är framför allt inte automatisk.

En helt annan faktor än utbildning är betydligt viktigare för lönen: bransch.

Ett antal mansdominerade, lågutbildade branscher ger högre lön än många kvinnodominerade yrken där flera års eftergymnasial utbildning krävs.

I Sverige förvärvsarbetar kvinnor mer än i många andra länder. Det får inte misstolkas som att arbetsmarknaden är jämställd. Svensk arbetsmarknad är en av världens mest könsuppdelade.

Nån ljusning finns inte i sikte. Tvärtom fortsätter processen att göra fler yrken enkönade. Då handlar det ofta om att andelen män minskar i ett yrke på väg att bli alltmer kvinno-dominerat – som präst – eller nästan mansfritt – som förskollärare. Oftast är det yrken med låg eller relativt sett sjunkande lön.

Många lågavlönade akademikeryrken finns i offentlig sektor. Det finns ingen entydig koppling mellan offentliganställd och låg lön, däremot finns en tydlig koppling mellan kvinnodominerade yrken i offentlig sektor och låg lön.

Sacos senaste årliga rapport om utbildning och lön gick igenom lönen efter 36 akademiska utbildningar. I vart tredje fall förlorar studenten pengar på att gå utbildningen, till exempel läraryrken. Livsinkomsten blir lägre.

Studiemedlen i Sverige följer inte kostnadsindex utan blir allt lägre. För varje gång studielånen förändras blir lånevillkoren sämre.

Nivån är uthärdlig för den som går direkt från gymnasiet. Men den som i vuxen ålder vill ge sig själv en ny chans i livet kan stoppas av ekonomin. Ensamstående studenter med barn hör till de svenskar som har det mest knapert.

Sveriges nya pensionssystem – till skillnad från det gamla – straffar den som studerar.

Om fleråriga studier innebar högre lön vore detta inget problem i sig. Men som det nu är blir pensionssystemet bara nästa smäll.

En lösning kunde vara en modell som finns i en del andra länder: en avlagd examen kan tillgodoräknas som pensionspoäng. Ju högre examen, desto fler pensionspoäng. Det skulle uppmuntra spetskompetens.

Den låga lönen är inte bara ett individuellt problem. Många av de yrkesval som innebär en ekonomisk uppoffring, är framtida bristyrken i offentlig sektor. Om inte tillräckligt många hela tiden väljer att utbilda sig kan det bli mycket svårt att bemanna skola, sjukvård och omsorg i framtiden. Och behovet av kompetens kommer knappast att sjunka.