Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hos Helena är naturen både skafferi och apotek

Hon har inte varit hos doktorn på 40 år. Och skulle Helena bli sjuk är det inte till apoteket hon går. Hon hämtar sin medicin i naturen, främst från ogräsen.

Annons
Växterna till den egna köksträdgården förgror Helena Andrén Niemi på gamla höskullen till den ladugård som finns på tomten i Västervåla utanför  Ängelsberg. Nu i maj håller hon två kurser där i ”Kom och koka”, hur man bland annat gör grötomslag, tinkturer och salvor.

Det porlar högljutt från bäcken som rinner förbi. Den är sprungen ur Märsjön, en närliggande källsjö, så vattnet är drickbart.

– Innan det har passerat mina ankor, säger Helena Andrén Niemi med ett gapskratt.

På tomten vankar myskankorna fritt, och tar sig ett dopp emellanåt. På gården till det lilla torpet finns också två olika sorters höns. Och så katter förstås, som ska hålla möss och råttor borta. Helena odlar mycket av sin egen mat och har även bin som hon får honung från. Överlag vill hon leva så ekologiskt och naturligt som möjligt.

– Jag har inte ens syntet i kläderna. Det trivs jag inte med.

Det var i tonåren som Helena började upptäcka en del växters medicinska förmåga. Hon sa då till vänner att det var en kunskap som smittade, att när hon hade lärt sig om björkens förmågor så visste hon plötsligt även hur ringblomma och kamomill fungerade.

– Det är så klart en nedärvd kunskap som redan fanns där inne, säger hon och knackar sig lätt i tinningen.

– Den vaknade till liv när jag började rota i den.

Helena Andrén Niemi menar att nästan all vanlig medicin är sprungen ur växtlivet.

– Man har lärt sig växters läkande förmåga, extraherat den aktiva beståndsdelen och sedan börjat framställamedicin på syntetisk väg, förklarar hon.

Och det är där problemen börjar, enligt Helena. Vid syntetisk tillverkning tillsätts hjälpämnen som ger biverkningar. Du få medicin mot högt blodtryck, men den ger dig klåda och eksem och då måste du ha medicin mot det, och den medicinen ger dig sömnsvårigheter och så vidare, och så vidare.

Själv håller hon sig frisk med hjälp av naturen och lär ut den kunskapen via kurser. Vanligast är att deltagarna vill lära sig att skapa ett eget husapoteket.

– Man måste lära sig grunderna, veta vilka växter som är giftiga, innan man börjar hålla på med det här, påpekar hon allvarligt.

– Alla växter har inte signalfärger som antyder det, till exempel.

Det händer också att sjuka personer söker upp Helena. Människor som anser att de kommit till vägs ände när det gäller den traditionella vården. Hon har hjälpt flera som kommit med ”obotliga” sår och eksem, säger hon. Många gånger handlar det då om en obalans i kroppen. För att undvika det rekommenderar Helena att man rensar sig en gång om året, då man bara äter sådant från växtriket.

– På en vecka blir kroppen som ny!

Några av ogräsen - och vad du kan ha dem till

Brännässla: Torkad nässla kan stabilisera blodtrycket. Fungerar också urindrivande, blodsockersänkande och blodrenande.

Groblad: Stillar blod. Kan läggas direkt på ett sår eller samlas in och frysas för mer kontinuerlig tillgång på naturliga ”plåster”.

Kirskål: Vitaminrik. Kan ätas som den är. Sägs hjälpa mot gikt.Te på kirskål och timjan är bra vid förkylning.

Åkerfräken:

Maskros: Mycket användbar. Anses allmänt stärkande och helande. Är blodrenande och stabiliserande för inre organ. Sirap på blommorna är bra vid förkylning. Innehåller mycket kisel och är bra för hår och naglar. Fungerar blodstillande och är bra mot hudproblem som akne och till exempel bölder.

Älggräs: Är bra mot det mesta. Innehåller salicylsyra så den är bra mot både värk och feber. Är också inflammationshämmande och skyddar slemhinnorna i mage och tarm.

Annons