Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Annons

År 1872 beviljade riksdagen pengar, 6 000 Rdr, och året därefter upprättades Statens Meteorologiska Centralanstalt i en trerummare på Drottninggatan i Stockholm. Uppgiften, som vetenskapsakademin formulerat, var ”att komma lagarna för hela jordatmosfärens rörelse på spåren” Så grundades vår svenska vädertjänst men redan långt dessförinnan hade man gjort observationer och observationsserier för att försöka hitta sambanden. Tycho Brahe förde meteorologisk dagbok på ön Ven åren 1582-1597 men varken termometern eller barometern var ju uppfunna. Det finns förstås ännu tidigare noteringar om väder men ofta handlar det då om goda eller dåliga skördeår eller om särskilda väderhändelser, vädersolstavlan i Storkyrkan i Stockholm som målades efter halofenomenet den 20 april 1535 är bara ett av många exempel. Vetenskapsmannen och astronomen Anders Celsius, han med termometerskalan, gjorde observationer i Uppsala år 1737 som fick stor betydelse för vår fortsatta utveckling av meteorologin. På 300-talet f Kr skrev Aristoteles ner sina, till stora delar felaktiga, tankar om väder och väderutveckling i skriften Meteorologica. Bondepractican med ursprung omkring år 1500 i Tyskland, Sachen, behandlar bland annat väderregler och den översattes ganska ordagrant till svenska drygt hundra år senare.

SMHI Väderredaktion, Per Lundgren