Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Karantäntankar

Kära hemmakarantän, du är nu min trygghet på jorden.

Jag är en av de som tagit statsepidemiologen på orden.

Att jag räknas till de äldre har jag äntligen förstått, har nämligen nyss 70-strecket nått.

I gruppen äldre-äldre finns bland annat min lilla mor, och där är coronarisken väldigt stor.

Stackar vi gamla, men också de yngre, även för de har livet blivit tyngre.

När coronan "föddes" långt borta i Kina tänkte vi: "De bekymren är inte mina".

Men när viruset kom till våra semesterparadis, då blev det jobbigt, ja till och med kris.

De flesta av oss vill väl alltid leva "ett tag till". Men coronan frågar inte vad vi vill.

Den vill bre ut sig precis som alla andra "arter".

Nu får vi skydda oss, kriga emot, som soldater.

Det är svårt att förstå sig på allt i livet. Vi tar väldigt mycket för givet.

Nöjd. Tacksam. Ödmjuk. Tre ord, på väg att försvinna.

Låt oss hoppas att det här viruset lär oss dessa ord återvinna.

Irja Andersson

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare