Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Vad har hänt med julens budskap?

Annons

Jag kan känna att julen nu för tiden rusar fram med bjällerklang och massor av blinkande ljus och hög musik. Julpynt redan i oktober i shoppingcenter. Julstjärnor och adventsstakar i var och vartannat hem långt före advent.

Advent kommer enligt vår almanacka fyra veckor före jul. Advent betyder visst väntan och förberedelse.

Ser jag tillbaka på min barndoms jular, är jag så tacksam till vad de fått betyda för mina julupplevelser. De har varit till glädje inför julen, gett mig en trygghet i livet. Då firades julen, precis som Tage Danielsson uttrycker sig i Karl-Bertils julafton: till minne av Jesu födelse. Jesus kom till denna jord för att visa oss på, hur livet skulle levas. Det håller än i dag.

En julkrubba fanns oftast i min barndoms jular, som en påminnelse om julens budskap. Här kunde vi barn få en visuell upplevelse av julevangeliet. Det var spännande. Numera kan jag undra om det är förlegat och ute. Troligt?

Inför denna jul, sökte jag en julkrubba för att ge som dopgåva till en liten pojke. Det var inte lätt att finna i affärer jag trott skulle sälja "julprydnader". Sökte till och med i kyrkans shop. Överallt blev det "tyvärr det har vi inte i sortimentet". Lite snopet tyckte jag.

Tack och lov kan den som så önskar få beskåda krubban i kyrkorummet. Särskild gudstjänst finns att besöka om man vill visa sina barn krubban och berättelsen om julens budskap.

Jag hittade nöjd min dopgåva i Sala, efter mycket sökande. En juvelerarkedja hade två olika utförande. Så glad jag blev. Kanske jag kunnat få både rökelse, guld och myrra. Precis som Jesus fick på sin födelsedag.

Gammal tant, sökte och fann

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare