Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Som arbetslös sitter man på de anklagades bänk

Annons

Jag skulle kunna skriva en hel bok om hur det är att vara arbetslös idag och hamna i Arbetsförmedlingens klor. Alla meningslösa "sysselsättningar" man blir skickad på, alla arroganta handläggare, alla hot. Inte bara jag själv har utsatts för detta utan även andra jag mött.

För hot utsätts man för hela tiden. Ska det verkligen vara så?

Jag har alltid betraktats av andra som en stark människa. Men efter knappt sex månader i AF:s klor som arbetssökande bröt jag ihop totalt. Hela tiden hade man hotet över sig. Skicka in rapporter, annars blir du av med pengarna. Gå på detta, annars blir du av med pengarna. Gör si, gör så, annars blir du avstängd.

Det tog mej nästan tre år att komma tillbaka. Bra jobbat AF!

Jag kan köpa att man begär en motprestation för att få ersättning. Men jag köper inte att man behandlas som en brottsling.

Det första som händer efter jag anmält mig på AF är att jag blir kallad(!) till informationsträff. Obligatorisk. Kallad, inte inbjuden, med påpekande i brevet att jag kan bli av med ersättning om jag inte går.

Det första som händer där är att man kräver, ja kräver, inte ber, att jag ska legitimera mej. Jag ska bevisa att jag är den jag är. AF förutsätter att jag är en lögnare eftersom jag är arbetslös, tydligen.

Vad ger AF rätt att dra dessa slutsatser, att döma mig? Har AF ens rätt att kräva legitimation? Vad hände med "oskyldig till motsatsen bevisats"?

Gör man inte som AF säger så kommer genast hotbrevet på posten. Med en Varning i feta bokstäver.

Man är livegen helt enkelt.

Arbetslös men inte brottsling

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons