Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

”Jag vill ge barnet en röst” – Josefiné Josefsson är årets Lars Gustafsson-stipendiat

Tredje gången gillt.
Årets Lars Gustafsson-stipendiat är den 20-åriga poeten och författaren Josefiné Josefsson. För tredje året i rad sökte hon stipendiet och vann nu juryns hjärta med sin rörande diktsvit ”Förlåtsagor”.
– Jag vill ge barnet en röst och upprättelse, säger Josefiné Josefsson.

Det var när hon för tre år sedan fick höra talas om VLT:s Stipendium till Lars Gustafssons minne som Josefiné Josefsson också upptäckte den store Västeråsförfattaren och började läsa honom med förtjusning.

– Min mamma är en bokmal, så jag frågade henne om hon hade några böcker av Lars Gustafsson och det visade sig att hon hade massor. Jag började läsa honom, först ”Berättelser om lyckliga människor” och ”Herr Gustafsson själv”, säger Josefiné Josefsson.

Att läsa Lars Gustafsson tycker hon är inspirerande.

– Han är den typen av författare som låter läsaren följa med och utforska berättelsen tillsammans med honom. Han skriver så mänskligt och sätter människan i relation till större sammanhang, som naturen. Det vore så intressant att få höra hans röst nu om klimatkrisen och om coronaviruset, han skulle ha haft så mycket tankar att dela med sig av.

Tre år i rad har hon sökt Lars Gustafsson-stipendiet och den här gången nådde hon hela vägen fram.

– Jag har sökt stipendiet för att jag behövt ha ett mål att skriva för. Annars blir det lätt att man sätter sig och skriver ett tag och sedan lägger texten åt sidan för att man få dåligt självförtroende och tänker att man inte behöver skriva klart den.

Det var också Lars Gustafssons dikt ”Haren” ur samlingen ”Elden och döttrarna: valda och nya dikter” (2012) som inspirerade Josefiné Josefsson att skriva sin diktsvit ”Förlåtsagor”.

– I dikten står det att haren plötsligt fanns ”mellan syrenen och vinbärsbusken” och jag kunde då känna en stark doft av syren, något som påminde mig om någonting som varit.

Stipendiejuryn blev djupt berörd av hennes ”Förlåtsagor” som skildrar minnen av en barndom och relationerna inom en familj. Precis som Lars Gustafsson intresserar sig Josefiné Josefsson för minnets betydelse för den personliga identiteten.

– Jag har funderat mycket på hur minnen är det enda vi har för oss själva, något som ingen kan ta ifrån oss och som är en viktig del av vilka vi är. Samtidigt vet vi inte vilka minnesbilder som vi skapat i efterhand. När man som jag sitter och skriver om sina minnen så händer det också något med dem och de förändras av att berättas.

Förlåtelse är diktsviten andra centrala tema. Hon utgår från ett citat av den nigerianske författaren Chinua Achebe: ”Until the lions have their own historians the history of hunt will always glorify the hunter…”.

– Det finns ett citat som jag bär med mig och jag vill berätta lejonets historia, jag vill ge barnet en röst och upprättelse. Barn måste på något vis finna sig i där de befinner sig och är låsta i en situation, de kan inte ger sig av eller göra annorlunda. Jag tänker att poesi på något vis handlar om förlåtelse, ett förlåt till både diktaren själv och läsaren för det som dikten berättar. ”Förlåtsagor” handlar också om att vara pappa och farfar i en liten norrländsk by omgiven av de föreställningar som där finns kring hur män ska vara.

Juryns motivering:

Ur mästarens dikt steg syrenens doft och förde henne tillbaka till barndomens landskap. Likt Herr Gustafsson själv formar Josefiné Josefsson den personliga identiteten i minnet och bilderna från det förflutna.
I sin poesi flätar hon varsamt de tunna band som en gång höll en familj samman, för att nå förståelsen, för att finna förlåtelsen.”

Josefiné Josefsson är född i den jämtländska byn Nordannälden och växte upp i Östersund och i Slåtteråsen i Krokom. När hon var 16 år flyttade hon till Stockholm och gick klart gymnasiet där. Efter studenten gick Josefiné Josefsson skrivarlinjen på Sundbybergs folkhögskola.

– Det var viktigt för mig att göra och att lära känna andra som skriver. Därifrån jag kommer var det ovanligt att någon skrev.

Nu bor hon i Uppsala där hon sedan i höstas läser kandidatprogrammet i retorisk och litterär kommunikation vid universitetet.

– Jag vill fortsätta skriva på fritiden samtidigt som jag hoppas på att också ha ett jobb där jag arbetar med text.

Josefiné Josefsson har fått en novell utgiven av förlaget Novellix (som ger ut många etablerade samtidsförfattare), bloggar sedan flera år tillbaka och publicerar dessutom poesi på Instagramkontot ensamlingtexter.

– Min blogg är som en dagbok utan lås, där delar jag med mig av mina tankar, känslor och det jag är med om. Instagramkontot började med att min systers dyslexi gjorde att hon hade svårt att läsa mina texter. Då kom jag på att jag kunde läsa upp dem i stället i videoklipp och till musik.

Stipendiesumman på 50 000 kronor tänker Josefiné Josefsson använda för att köpa sig tid i sommar för att skriva på sin första roman.

– Jag har skrivit 50 sidor som jag hoppas på att kunna skriva en roman av. Den handlar om en ung kvinna som flyttar till Andalusien med sin pojkvän. Deras relation är destruktiv och hon har ett stort ärr efter en brännskada, både läsarna och jag får långsamt reda på hur hon har fått det. Berättelsen handlar om att vara en ung kvinna på 2000-talet och hantera skönhetsidealen och att både killar och tjejer tittar på porr på nätet.

Den 17 maj, på Lars Gustafssons födelsedag, tilldelas Josefiné Josefsson 2020 års stipendium till hans minne.

Vill du bli vår näste Lars Gustafsson-stipendiat?

Du som är mellan 16 och 21 år kan söka stipendiet som tilldelas en ung skribent som verkar i Lars Gustafssons anda.

Ansökningar med bifogat alster för stipendiejuryn att bedöma skickas senast 1 mars 2021 till [email protected] eller kulturredaktör Erik Jersenius, VLT, Box 3, 721 03 Västerås.