Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kolbäcks brandtanter brinner för sina jobb

De kallar sig brandtanterna. Först i 50-årsåldern blev de deltidsbrandmän i Kolbäck och de ångrar sig inte för ett ögonblick.

I begynnelsen var Lollo Söderberg. Hon var 48 år och hade i flera år funderat på det där med brandman men inte riktigt vågat.

– Jag är nog för gammal tänkte jag. Och hur ska jag klara testen? Jag trodde att jag hade flåset men kanske inte styrkan, säger Lollo.

Men visst gick det vägen. För fyra år sedan blev Lollo Kolbäcks första kvinnliga deltidsbrandman. Nu är de ytterligare två. Ja, av MBR:s (Mälardalens brand- och räddningsförbunds) fem kvinnliga deltidsbrandmän så finns tre i Kolbäck.

Eva Norström var arbetskamrat med Lollo på Tunboskolan.

– Lollo frågade och jag gick och grunnade och tänkte: man är låst var tredje vecka och hur ska jag klara det som är 52 år. Men sedan tänkte jag: Ja, vad häftigt, det får bära eller brista!

Tredje ”tant” var Lotta Nyman som råkar vara svärmor till Lollos dotter.

– Jag tänkte först: vad är det här? Men sedan tänkte jag: jag kan väl prova.

Ångrar ni någonsin att ni blev brandmän?

– Inte för en dag, det är det roligaste jag gjort, säger Eva.

– Och jag har ju känt mig så välkommen, säger Lollo. Killarna har hela tiden stöttat oss.

– De har varit helt otroliga, säger Lotta.

– Nu får de sparka ut oss, säger Lollo.

Pernilla Koski är inte brandman än men vill gärna bli i Hallsta. Hon har redan klarat testen i simning, dykning, livräddning och det tuffa bandtestet (med 24 kilo utrustning). Innan sommaren ska hon också hinna läkarundersökas.

– Jag har ju varit intresserad i tio år. Men nu när jag jobbar på en skola i Hallsta och bor i Hallsta så är det möjligt. Eva och Lollo har peppat mig, säger Pernilla.

Brandmän ska vara klara och ombytta på fem minuter om larmet går.

– Jag har alltid understället liggande framme, säger Lollo. Och en handduk på bilrutan på vintern, man hinner ju inte stå och skrapa.

Var tredje vecka är det jour. Då finns sökaren med var man än är, i duschen, på toa, på nattduksbordet.

– Det har hänt att jag slängt på hjälmen med schampo i håret, säger Lollo.

Pernilla håller på med crossfit och tror att hon har både styrka och uthållighet. Ändå är hon lite fundersam.

– Är jag tillräckligt lång?

Inga problem tror ”veteranerna” i Kolbäck.

– Vi är inte lika starka och inte lika långa. Men man hjälps åt, det är inga problem, säger Eva.

Fler kvinnor borde bli brandmän tycker de. Och man måste inte vara idrottstjej i 20-årsåldern, medel-ålders med hygglig kondition funkar bra. En fördel är att deras barn är utflugna.

– Med små barn hade det varit svårare. Nu är min egen son 23 år och med i brandkåren han också, säger Lollo.