Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alfhild Agrell återvänder till nationalscenen efter 131 år – nypremiär på Dramaten

Efter 131 år spelas Alfhild Agrell än en gång på Dramaten. Nu på lördag är det premiär för Härnösandsförfattarens omdebatterade verk "Ensam", som ställer dagsaktuella frågor om jämlikhet, kärlek och att utmana samhällets oskrivna regler.

Annons

Mia Benson, Karin Franz Körlof och Thérèse Brunnander i en scen ur Dramatens uppsättning av Alfhild Agrells

Regissören, Jenny Andreasson, är entusiastisk över den renässans som Alfhild Agrell just nu genomgår.

– Det känns fantastiskt roligt att Alfhild Agrell nu gör comeback på Dramaten efter 131 år. Hon var under en period större än Strindberg som sägs ha avskytt henne – eller kanske framför allt hennes framgångar, säger Jenny Andreasson i ett pressmeddelande.

– Agrell var så skicklig på att kombinera intrig, känsla och intellekt och levererar sina ämnen – sexualmoral, jämställdhet och moderskap – med en radikal styrka. Dessutom gör hon det med en befriande humor!

Jenny Andreasson poängterar att huvudpersonen, Thora, på många sätt liknar karaktärerna i den populära SVT-serien "Fröken Frimans krig" i sin kamp för sin egen och sin dotters heder och rätt till lika värde.

– Hon går igenom samma politiska och personligt präglade uppvaknande och det är en berättelse som berör, säger hon.

Alfhild Agrell.

Jenny Andreasson har återkommande arbetat med oförtjänt bortglömda kvinnliga dramatiker. På Dramaten har hon bland annat satt upp "Slott i Sverige" av Françoise Sagan, "Chéri" av Colette och "De oskyldiga" av Lillian Hellman.

Hon har också satt upp "Räddad" av Alfhild Agrell för Riksteatern/Östgötateatern – en föreställning som valdes ut till svenska Teaterbiennalen.

"Ensam" utspelar sig i Stockholm runt sekelskiftet. Handlingen kretsar kring Thora, som är ogift och lever med sin oäkta dotter Yngva. Dessutom är Thoras bästa vän en ogift läkare. Det passar sig inte, anser omgivningen – men Thora vägrar att känna skam.

Verkligheten kunde äntligen skildras med kvinnans blick, med hisnande orättvisor mellan könen och en moral som kraftigt begränsade kvinnans rörelsefrihet.

När dottern träffar en man blir situationen ohållbar. Fästmannens pappa, som själv knappast är ett helgon, håller hårt på konventionerna och vägrar låta sonen gifta sig med en oäkting. Snart vilar ungdomarnas eventuella lycka på Thoras axlar. Ska hon böja sig för omgivningen eller hålla fast vid sina principer?

David Fukamachi Regnfors och Karin Franz Körlof i en scen.

Pjäsen handlar om att utmana samhällets oskrivna regler, om hedersnormer och att stå för vad man tror på, oavsett konsekvenser. Pjäsen är också ett varmt porträtt av en stark mor-dotterrelation och en insiktsfull studie i ojämlikhet, klass och de konservativa krafternas kvävande effekt på den personliga friheten.

Alfhild Agrells karriär på Dramaten blev kort men intensiv. Av de sammanlagt nio pjäser hon skrev på 1880-talet blev inte mindre än sex antagna på nationalscenen, under åren 1881–86. Det kan jämföras med hennes väninna och kollega Anne Charlotte Leffler, som under samma decennium fick upp två pjäser, och August Strindberg, som fick upp en enda.

Alfhild Agrell var teaterns klarast lysande stjärna, en rebell under en tid då kvinnliga dramatiker äntligen bereddes plats på teaterscenen. Verkligheten kunde äntligen skildras med kvinnans blick, med hisnande orättvisor mellan könen och en moral som kraftigt begränsade kvinnans rörelsefrihet.

* * *

Läs mer: "Alfhild Agrell är en väldigt modern och relevant författare än i dag"

Hon har översatt Agrell till farsi: "Det var som ett hammarslag"

En dramatikers svåra livsöde - Lars Landström om Alfhild Agrell

Alfhild Agrell dubbelt aktuell - nyutgiven bok och turné med Riksteatern

Nu är det klart - Alfhild Agrell får egen plats i Härnösand

Alfhild Agrell skrev några av sin tids mest omtalade pjäser.

Mer läsning

Annons