Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bättre politiker, mindre korruption och lägre skatter – därför ska du prenumerera på din lokaltidning

När lokaltidningar försvagas och läggs ner blir lokalsamhällena fattigare både politiskt och kulturellt. Ingen berättar längre om människor och händelser, politiker och tjänstemän tar sig friheter de annars inte skulle våga och det allmänheten inte känner till skadar den.
Nu visar ny forskning att tidningsdöden också får allvarliga samhällsekonomiska konsekvenser och blir dyr för skattebetalarna.

Annons

Den 27 februari 2009 gavs Denvertidningen Rocky Mountain News ut för sista gången, den anrika morgonavisen slog igen bara ett par månader innan dess 150-årsjubileum. Historiskt sett var Rocky Mountain News största bedrift att den genom sin journalistik lyckades avslöja och rensa upp i den utbredda organiserade brottsligheten i Denver i slutet av 1800-talet, men som allra bäst var den egentligen under sina sista skälvande år i det nya årtusendet då tidningen flertalet gånger belönades för de bästa texterna och bilderna i nyhetstidnings-USA. Det som särskilt utmärkte Rocky Mountain News var den undersökande och grävande journalistiken.

Den 27 februari 2009 lades Rocky Mountain News ner, bara två månader före sitt 150-årsjubileum. Foto: rockymountainnews.com

Ironiskt nog gick tidningen allt sämre ekonomiskt, mellan åren 2006 till 2009 förlorade den hela hälften av sina årliga annonsintäkter i takt med tappet för resten av USA:s dagstidningar. Den något yngre konkurrenten The Denver Post, som också drabbats hårt av annonstapp, hade redan gått ihop med Rocky Mountain News, och trots en gemensam upplaga på en halv miljon i en delstat med omkring fem miljoner invånare gick inte Rocky Mountain News att rädda.

En orsak till de kraftigt minskade annonsintäkterna för amerikanska tidningar är den internetbaserade annonstjänsten Craigslist, som inom branschen kallas för ”tidningsdräparen”. Dess utbredning lämnar helt enkelt nedlagda tidningar i den takt den växer.

Craig Newmarks internetbaserade annonstjänst  Craigslist har kallas för

Fem år efter Rocky Mountain News nedläggning gjordes en första studie vid University of Portland av dess konsekvenser. Likt tidigare forskning visade den att kunskapen om lokalsamhällets utveckling och den lokala politiken minskade kraftigt hos invånarna i Denver, delstaten Colorados huvudstad. Aktiviteter kopplade till medborgerligt och politiskt engagemang minskade med en tredjedel, en utveckling som tidigare också kunnat utläsas i Cincinnati till följd av tidningsdöden.

I Cincinnati har kunskaperna om samhället och det politiska engagemanget hos invånarna minskat betänkligt sedan tidningsdöden slog till mot staden. Foto: 5chw4r7z

Nu visar en ny studie av forskare vid Notre Dames handelshögskola och University of Illinois att bara tio år efter Rocky Moutain News nedläggning så har de offentliga finanserna i Denver och delstaten Colorado försvagats betänkligt. Jämförelser med andra delar av USA som förlorat sina lokaltidningar (de kan nu räknas till omkring 300 titlar sedan 1996), är utvecklingen densamma. Den offentliga upplåningen ökar betydligt, upp emot elva procent, och ingenting tyder på att andra ekonomiska omständigheter och förändringar styr än att lokala myndigheter och offentliga verksamheter helt enkelt hushållar sämre med pengarna om de inte är under luppen av lokala nyhetsmedier. Forskarna sluter sig nu till att det är billigare för medborgarna att prenumerera på de lokala och regionala nyhetstidningarna därför att de annars framöver kommer få betala högre skatt för att täcka växande underskott och misskötta offentliga finanser.

Är dagstidningarna snart ett minne blott och vem eller vad ska fylla deras oumbärliga funktion för demokratin när de är borta?  Foto: Hasse Holmberg/ SCANPIX

En annan effekt som amerikanska myndigheter slagit larm om är att spridandet av farliga sjukdomar ökar i de delar av USA där nyhetsmedierna är kraftigt försvagade eller inte finns alls. Samhällsinformationen når helt enkelt inte medborgarna längre.

Alexis de Tocqueville. Målning av Théodore Chassériau från 1850.

För knappt 200 år sedan skrev den franske historikern och politiske teoretikern Alexis de Tocqueville sitt klassiska verk ”Om demokratin i Amerika” efter sin resa till den unga republiken. Tocqueville var imponerad över den amerikanska demokratins framväxt och slog fast att för att den skulle fortsätta att bestå och utvecklas var den fria pressen helt nödvändig, Detta samband har sin otaliga gånger visats i olika amerikanska samhällsstudier i USA sedan mitten av 1900-talet.

Honoré Daumiers karikatyr av Alexis de Tocqueville från 1849.

I USA har nyhetstidningsutgivningen minskat med mer än en fjärdedel på tio år och fler än var tredje reporter har blivit av med sitt arbete. En effekt av att tidningarna dör är också att efterfrågan på papper minskar. Det har slagit hårt mot pappersmassaindustrin världen över och i USA har den särskilt drabbat delstaten Wisconsin som är en av de ledande regionerna för papperstillverkning i världen. Omkring sju procent av delstatens arbetskraft arbetar inom pappersindustrin och jobben försörjer en stor del av Wisconsins arbetar- och medelklassfamiljer, i synnerhet på landsbygden och i mindre städerna. Under de senaste 20 åren har antalet anställda inom pappersindustrin halverats och det har gradvis fått sitt utslag politiskt. Tidigare har Wisconsin, vars huvudstad Madison länge haft status som ett liberalt och progressivt centrum i USA, varit en given delstat för Demokraterna att vinna i valen, men under hela 2000-talet har allt fler av arbetar- och medelklassväljarna börjat rösta på Republikanerna. I valet 2016 bestämde de sig till slut för att välja Donald Trump som president och sedan 2010 är den högerkonservative Scott Walker guvernör i delstaten. Sådana framgångar har inte Republikanerna rönt i Wisconsin sedan Ronald Reagans dagar. När forskarna nu börjat studera denna utveckling har det visat sig finnas en tydlig rationalitet hos väljarna, de upplever helt enkelt att Demokraterna inte har lyckats hantera de problem delstatens befolkning står inför och att deras levnadssätt och traditioner inte längre respekteras av de liberala och vänsterinriktade politikerna.

Sedan 2010 är den högerkonservative republikanen Scott Walker guvernör i delstaten Wisconsin som förr alltid varit ett starkt vänsterfäste i USA. Foto: Gage Skidmore

En krympande tidningsbransch innebär att de lokala medier som kan skapa en offentlighet där medborgarnas frågor blir synliggjorda och där gemensam kunskap blir till, inte längre finns eller åtminstone är kraftigt försvagade. Det som i stället sker är att nya alternativa medier, nya partier och rörelser är effektivare att organisera i de nya digitala kanalerna, trots att deras politik inte sällan beskrivs som reaktionär.

Den tyske filosofen och sociologen Jürgen Habermas har ägnat mycket tankearbete åt att studera och förstå mediernas och offentlighetens roll för demokratin. Foto: Wolfram Huke

Den tyske filosofen och sociologen Jürgen Habermas har försökt förstå denna relation mellan lokaltidningar och lokalsamhällen och detta sambands betydelse för demokratin. Enligt honom består våra samhällen av en sfär där människors privata och offentliga liv utspelar sig och ett ekonomiskt-byråkratiskt system (institutioner, företag, myndigheter, politiska beslut, lagar) som under det moderna samhället ständigt vuxit och blivit en allt större del av människors liv. Tidigare har dessa sfärer samverkat och bildat en sorts helhet för medborgarna, men under 2000-talet har relationen börjat luckras upp vilket har lett till att allmänheten och systemet allt mindre förstår varandra och att de traditionella mediernas garant för att skapa konsensus i ett samhälle nu är på upphällningen (i Sverige är skillnaden mellan förd migrationspolitik och växande folkligt missnöje med den samma ett nu för det politiska landskapet omstörtande exempel på det). Det har också successivt brutit banden mellan medborgarna och medierna, bland amerikanerna känner nu bara var tredje förtroende för den journalistik som görs. I Sverige är tilliten till medierna mer stabilt över tid, men har börjat dala bland yngre svenskar och den växande skaran med högernationalistiska sympatier.

En flicka läser i Washington Post om de första astronauterna på månen 1969. Foto: Jack Weir

Enligt Habermas beror också denna utveckling på att medierna kommersialiserats. De utgör allt mindre en offentlighet för möten mellan medborgare och förmedlar i stället nyheter som en sorts konsumtionsvara. Mediernas kundfokus (”vi måste skriva om det människor bryr sig om”, ”fler känsloväckande case”) har ökat självcentreringen hos människor i stället för att stärka det allmänna medvetandet om samhällsfrågorna. På så vis är offentligheten som ett rum för att skapa samhälleligt rationalitet upphört och den givna ersättaren är den verklighetsfrånvända populismen.

Facebook äter upp annonsmarknaden för de svenska nyhetstidningarna. Foto: AP Photo/Thibault Camus

Liknade studier som de amerikanska om sambandet mellan lokaltidningar och medborgarnas samhällskunskaper finns mig veterligen inte i Sverige, men som känt är dagstidningarna även här hotade även om utvecklingen inte gått lika långt som i USA. I dag läser inte ens hälften av svenskarna en nyhetstidning och det är påtagligt hur detta sammanfaller med minskande medlemstal i riksdagspartierna (bortsett från Sverigedemokraterna som växer kraftigt). Det är inte osannolikt att svagare medier på sikt kommer att leda till sämre skötta offentliga finanser, åtminstone regionalt och lokalt. I Sverige är det inte Craiglist men väl Google och Facebook som äter upp den lokala annonsmarknaden och underminerar finansieringen av lokala medier.

Googles intåg på annonsmarknaden har varit förödande för den svenska tidningsbranschen. Foto: AP/Marcio Jose Sanchez

Likt de studier som gjordes för att förstå Wisconsins landsbygdsbefolknings förändrade politiska sympatier har analysföretaget Kantar Sifo nyligen undersökt de svenska väljarnas kraftigt förändrade röstningsmönster. För den växande skara som upplever att de inte respekteras och blir lyssnade på av de traditionella partierna har SD blivit det alternativ de vill rösta på, som dessa väljare nu verkligen uppfattar representerar dem. SD är också det parti, som trots att det beskylls för att vara reaktionärt, bäst tycks förstå de sociala mediernas roll i att skapa och förändra opinioner. Ironiskt nog är både SD:s väljare i Sverige och Trumps dito i Wisconsin mycket missnöjda med hur deras skattepengar används, något som alltså just lokala nyhetsmedier har ögonen på.

Likheten mellan Donald Trumps och Sverigedemokraternas väljare är starkt visar studier. Här är en Trump-dekal på en bil i samband med ett av Sverigedemokraternas partimöten. Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

Den utveckling som nu sker är att också svenska nyhetstidningarna försöker etablera starka plattformar och föra över sin verksamhet och den gamla offentligheten till nätet. Det har visat sig vara mycket svårt och i USA där utvecklingen gått snabbare kan vi förstå varför. Den amerikanska tidningsbranschen har förlorat två tredjedelar av sina intäkter sedan 2000 (omkring 40 miljarder dollar per år) och under samma tid täcker de digitala intäkterna knappt en sjättedel av förlusten. I praktiken är det svårt att se hur den journalistiska bevakning av demokratin som varit starkt och utvecklats under 1900-talet någonsin kommer att kunna finansieras i samma omfattning igen.

Andelen amerikanska nyhetstidningsföretag som försvunnit sedan millennieskiftet enligt Census Bureau.
Newspaper Association of Americas siffror över intäktstappet för amerikansk press sedan 2000. Graf av Dave Farrance.

När Rocky Mountain News lade ner 2009 blev knappt 200 journalister friställda. Några av dem försökte starta nya nyhetssajter i stället. Trettio journalister kunde försörja sig om den nya sajten InDenver Times fick 50 000 digitala prenumeranter, men den lockade bara till sig 3 000. I stället valde man att försöka finansiera den med annonser. Resultatet blev att sajten nu har sex anställda, ett antal frilansare och inga resurser till omfattande granskningar längre. Några andra anställda startade sajten Rocky Mountain Independent som också den skulle finansieras med digitala prenumerationer, men intresset var för svagt och efter bara tre månader lades den ner.

Nyhetsreportrar i arbete på New York Times 1942. Foto: Marjory Collins

I Sverige har nyhetstidningarna trots ett krympande antal prenumeranter lyckats hålla uppe intäkterna från papperstidningarna genom att höja priserna, men har samtidigt tappat kraftigt på annonsmarknaden. Dessutom ökar distributionskostnaden för pappret, eftersom allt färre läser tidningen blir det en sämre affär att dela ut den.

För Mittmedias del ökar de digitala kunderna snabbt och kommer vid årets slut utgöra ungefär en fjärdedel av prenumeranterna, det vill säga 80 000 läsare. Men på sikt måste de digitala prenumeranterna bli många fler eftersom de inte betalar lika mycket som de som läser pappret, det även fast kostnader för tryck och distribution av tidningarna går ner och på sikt sannolikt helt försvinner.

Prenumerera på din lokaltidning för demokratins skull uppmanar VLT:s kulturredaktör Erik Jersenius.

Den friaste formen av journalistik kommer ur att varje enskild medborgare själv väljer att betala sin prenumeration eller licens. En skattefinansierad public service liksom offentligt stöd till tidningarna riskerar medföra att de uppfattas som mindre självständiga från makten. Din tidningsprenumeration (i papper eller digitalt) leder utöver fri journalistik till totalt sett större kunskap om samhället, bättre politiker, mindre korruption och lägre skatter.

Mer läsning

Annons