Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bilder från ett älskat strandland

Strandland är titeln på Johannes Nevalas ­debutbok och nu även titeln på hans utställning i Stenhuset i Surahammar.

Annons
Vid sten. En strandpipare i akvarell av Johannes Nevala.

Det är en bra marknadsföring av en ny bok att låta dess illustrerade anteckningar med iakttagelser från ett stycke strand följas upp i ett galleri med stora bilder och textutdrag.

Nevala arbetar med akvarell, akryl, olja och flera slag av grafik. Men oavsett teknik är hans motiv detsamma: strandlivet i fåglars sällskap. Han är gotlänning sedan många år och man kan tänka sig att hans strand är gotländsk. Och den är uppenbarligen orörd och vänd mot öppet hav.

I centrum är fåglarna. Det är deras strand.

Ett dussintal olika arter räknar jag till. Ejdern, storspoven, skärfläckan och alla de andra är väl igenkännbara med karakteristiska kroppsformer och fjäderteckningar. Men Nevala ägnar sig inte åt vetenskapliga detaljstudier. Hans konstnärskap handlar mera om att tolka ett naturrum.

I vissa bilder är både stränderna och fåglarna, även om dessa är namnsatta, så starkt stiliserade att de inte skildrar miljöer och varelser utan enbart atmosfär. Där visar Nevala hur mycket han älskar sitt strandland och hur skicklig han är att på olika sätt berätta om det.

Hans ljusmåleri är bländande både bokstavligt och bildligt. Bilderna glittrar och skimrar. Luft och vatten flyter ihop till ett varmdallrande blänk, gärna i pastelltoner. Det blir vindstilla idyller, typiskt tidiga mornar.

Några mörka fonder, kanske speglingar av en skuggig skog i fjärran, är välgörande kontraster.

Birgit Ahlberg-Hyse

Mer läsning

Annons