Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

David Grossman vill in under huden

Aggressiv men också ömsint. När David Grossman beskriver ståuppkomikern Dovaleh, sin senaste romanhjälte, ser han samma dubbelhet som i landet Israel, men också de möjligheter som berättandet kan ge.

Annons

Halvvägs in i intervjun citerar David Grossman slutraden i sitt allra nyaste verk, texterna till en raplåt och ytterligare en låt som lades ut på Youtube förra veckan:

– "Jag vill uppfostra mina barn i ljuset, i ljuset vill jag ha dem".

"Yesh Matsav" , ungefär "Situationen", finns än så länge bara på hebreiska (med engelsk text) och är en elva minuter lång musikvideo. Grossman, fredsaktivist och liksom kollegan Amos Oz en ständig förespråkare av en tvåstatslösning, tröttnade åtminstone tillfälligt på att argumentera mot krig och terror genom debattartiklar och tal. Det senaste året har han arbetat av och till i olika musikstudior, bland annat med en kör bestående av unga israeler och araber som sjunger tillsammans på arabiska.

– Jag känner att det är något med musiken som rör människor på ett sätt de inte förväntar sig, de blir överraskade och finner plötsligt att de sjunger med i verser som de politiskt är emot. Men tack vare musiken når de in under huden. Jag tror att vi hade 150 000 lyssningar på olika ställen de första dagarna.

Videons tredje låttext är hämtad direkt från profeten Jesaja, en framtidsvision om en värld där barnen inte längre dör och de unga får leva i 100 år.

– Jesaja måste få kredd för den.

David Grossman har aldrig varit på en ståuppföreställning men gillar amerikanska ståuppkomiker som Amy Schumer, Sarah Silverman och Louis CK.

Han har sovit dåligt och pekar på huvudet. De störande ljuden kom inte från hotellet på Blasieholmen i Stockholm utan från hans inre, och kanske delvis på grund av Svalbard. Dit reser han nästa dag, inte för semester utanför att vara med i ett samnordiskt avsnitt av SVT:s "Babel".

David Grossmans son Uri dog i kriget mot Libanon när fadern var i färd med att slutföra sin kanske allra främsta roman, "På flykt undan ett sorgebud". Det som han skrev om då, och därmed också trodde sig kunna besvärja, en död son i krig, drabbade honom själv. I sin förra bok, "Fallen ur tiden" adresserade han på samma gång direkt och poetiskt föräldrars sorg över förlorade barn.

I den senaste romanen, Bookerprisbelönade "En häst kommer in på en bar" är tonen en annan. Här handlar det i stället om ett barn, nu elak ståuppkomiker, som inte bara har begravt en förälder utan också sitt vuxna känsloliv. Skämten haglar, eller blir snarare giftpilar.

Dovaleh går ut så hårt mot sin publik att man undrar varför den sitter kvar.

– Det här är Israel, glöm inte det. Vi är vana. Vi är nedsänkta i våld och aggressioner. I Israel finns den här dubbelheten som också finns i Dovaleh. Han kan vara väldigt aggressiv men också ömsint. Och publiken känner igen det, de börjar bli motvilligt inställda gentemot honom först när han blir alltför personlig.

Men för läsaren är det ju då det blir riktigt bra?

– Det skulle ha varit väldigt enkelt att skapa en huvudperson som man tycker om. Jag ville skapa en person som man fortsätter att följa även om man äcklas av honom ibland. Man följer honom för att man känner att något i honom kunde ha varit jag.

Skuld kan fungera som en blockerande sten, som hindrar och trycker ner mer komplexa känslor, framhåller Grossman. Under skrivandet tycker han sig ha gjort viktiga känslomässiga insikter.

Sedan barndomen har Dovaleh trott att han själv valde vilken av föräldrarna som skulle dö. När han 40 år senare frigör sig från skulden kan han äntligen börja sörja.

– Men det tillåter honom också att vara barmhärtig mot sig själv, att sörja sitt eget liv, det liv som han slösat bort genom att leva parallellt med sin egen identitet. Jag tror att vi alla känner människor som lever bredvid sina verkliga jag, människor som är fångade i fel äktenskap eller fel yrke. Det riktiga jaget fortsätter att sända impulser av sorg eftersom någon blivit mördad – de själva! För mig handlar historien om Dovaleh om den här andra chansen som litteraturen kan ge.

– Plötsligt kan han leva ett bättre liv. Det kanske är ett svårt liv, men det är det liv som han har.

Fakta: David Grossman

Född: 1954 i Jerusalem.

Bakgrund: Jobbade i 25 år på israelisk radio innan han blev avskedad för att han vägrade tysta ner nyheten om att palestinierna utropat en egen stat. Blev därefter författare på heltid.

Familj: Gift, två barn och barnbarn.

Böcker: Barnböcker, romaner, noveller, journalistik, teater och filmmanus. Har också skrivit texter till raplåtar. Är mångfaldigt prisbelönad. Fick tillsammans med sin översättare Jessica Cohen det internationella Bookerpriset 2017 för sin senaste roman, "En häst kommer in på en bar".

Källa: The Guardian

Mer läsning

Annons