Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En sjö i Västmanland – Karl Beijbom om Snytens och Ängelsbergs rika konstarv

En gång om året besöker jag min barndoms sjö i Ängelsberg, där jag ibland metade, ibland fick följa med på en roddtur.

Jag stannar alltid någon timme, går runt, sitter på utsiktsbänken, reflekterar och minns. En skönhetsupplevelse och en nostalgitripp.

Annons

En dag mot slutet av 1800-talet bestämde sig Olof Arborelius för att måla en tavla över samma utsikt som jag senast härom dagen ännu en gång återvände till. Arborelius var prästson från Orsa, hade studerat konst i Düsseldorf, Rom och Paris. Han kom att grunda konstnärskolonin i Engelsberg i norra Västmanland. Medlemmarna i denna koloni hade alla en god utbildning. De hade skolats och hämtat intryck och idéer i andra länder. De ville måla i Sverige. Engelsberg (som det stavades då) ägde en stor skönhet: skog och sjö, hagar och berg, vackra somrar, snörika vintrar.

Tavlan, som fick titeln "Utsikt över en sjö vid Engelsberg i Västmanland", fångar södra delen av sjön Snyten, nära Engelsbergs Herrgård. Himmel och molnformationer är mästerligt utförda. Träden och molnen reflekteras i den spegelblanka vattenytan. Utsikten över sjön är fångad i det klara ljuset under en typisk och stilla svensk högsommardag.

Olof Arborelius målade denna tavla 1893 och gav den titeln Utsikt över en sjö vid Engelsberg i Västmanland. Originalet finns på Nationalmuseum. Som reproduktion hänger tavlan på åtskilliga svenska ambassader världen över. Målningen utsågs till den bästa svenska landskapsbilden i en tävling som Svenska Turistföreningen utlyste 1935. Därför kallas målningen för Sverigebilden.

Olof Arborelius målade tavlan 1893, och året därpå köptes den in av Nationalmuseum. Svenska Turistföreningen utlyste en tävling 1935. Det gällde att kora den svenska målning som bäst fångade det svenska landskapet. Arborelii tavla segrade och har sedan dess kommit att kallas "Sverigebilden". I reproduktion hänger den i dag på många ambassader världen över. Som vykort är målningen spridd i tusentals exemplar. I boken Laterna Magica berättar Ingmar Bergman att mörka tavlor av Olof Arborelius hängde i matsalen i hans barndomshem.

Några andra medlemmar i konstnärskolonin i Engelsberg hette Arvid Mauritz Lindström, Ernst Lundström, Axel Fahlcrantz och Ferdinand Boberg.

Som arkitekt är Ferdinand Boberg känd för regeringsbyggnaden Rosenbad, postkontoret på Vasagatan i Stockholm, Thielska Galleriet och Prins Eugens Waldemarsudde. Att inta en lunch i Bobergmatsalen på NK erbjuder en enastående miljöupplevelse.

Karl Beijbom blickar ut över sjön Snyten i Ängelsberg, en sjö som en gång inspirerade Olof Arboreliusatt måla en tavla som blivit så känd och så älskad.

En dag slutade Ferdinand Boberg att rita hus och ägnade sig i stället åt konsten. Hans serier av akvareller och teckningar med motiv av äldre byggnader i Engelsber anses ha ett stort kulturhistoriskt värde.

Engelsbergs bruk anlades 1681 av häradshövding Gyllenhöök. Efter flera ägarskiften köpte Axel Ax:sson Johnsson bruket 1916. Vid bruket finns herrgård, park, industribyggnader, brukskontor, industribyggnader och arbetarbostäder. Engelsbergs bruk är landets enda som har kvar alla byggnader och praktiskt taget all teknisk utrustning. Engelsbergs bruk upptogs 1993 på UNESCOs Världsarvslista.

Ängelsberg är alltid värt en resa. Men gå inte bara på en guidad tur i den svenska järnbrukshistorien. Ta gärna en promenad förbi herrgården, ytterligare några hundra meter mot sjön. Då kan du också njuta av Utsikt över en sjö vid Engelsberg i Västmanland.

Som Olof Arborelius.

Som jag.

Karl Beijbom skildrar och reflekterar över kulturlivet i Västmanland.

Karl Beijbom

Köpingsbon och bokförläggaren Karl Beijbom erhöll Stora Journalistpriset som redaktionschef på Arbetaren och har också varit kulturchef på Göteborgs-Posten. Numera skriver han på ledarsidan och kommer även att skildra och reflektera över kulturlivet i Västmanland på kultursidorna.

Mer läsning

Annons