Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Förvecklingar i högt tempo

Linus Wahlgren missade storasyster Pernillas schlagerframträdande i lördags. Han hade fullt upp med att spela död.

Annons
Farsartat. Ensemblen bjöd på vältajmad underhållning, här Göran Gillinger och Fredrik Hallgren.Foto: Peter Knutson

Runt 900 personer valde brittisk dörrspringarfars i Konserhuset framför Melodifestivalen på lördagskvällen. Även eftermiddagsförställningen var så gott som utsåld.

Privatteatrarna i Stockholm har rätt länge valt bort den här typen av underhållning. Men uppenbarligen finns ett stort publikintresse ute i landet – det visar framgångarna för uppstickaren Dröse Norberg Entertainment från Sundsvall som ligger bakom dessa landsomfattande farsturnéer.

”Liket som visste för mycket” är en av Ray Cooneys vassare komedier, betydligt bättre än den pratiga ”Pengarna eller livet” som samma produktionsbolag spelade i Västerås i fjol.

Intrigen kring ett vänstrande par på ett hotell är ett komplicerat pussel där allt bygger på att folk gör entré vid olägliga tidpunkter och att varje fråga besvaras med nya nödlögner.

Den som söker djup eller nyanser har inte mycket att hämta – rollfigurerna är stereotyper instoppade i ett maskineri. Och en del skämt är i fånigaste laget.

Tajming och exakthet är livsviktigt i fars och ensemblen gjorde väl ifrån sig i en tempofylld föreställning. Särskilt Lasse Brandeby var rolig som allt mer uppgivet offer för förvecklingarna. Och Regina Lund gjorde mycket av en rätt platt bimboroll.

Det var alltså Linus Wahlgren som spelade liket och han gjorde det med bravur. Scenen före paus där hans till synes döde rollfigur vaknade till liv och försökte få ordning på sina kroppsfunktioner var kvällens komiska höjdpunkt.

Liket som visste för mycket

Regi: Robert Dröse

Produktion: Dröse Norberg

Var: Konserthuset i lördags

Mer läsning

Annons