Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Frisörfars utan rätta spänsten

Den marknadsförs som ”Årets roligaste fars”, men skratten var lätträknade när pjäsen Nu är det klippt spelades i Konserthuset på lördagen.

Annons
Daniel Träff, Mattias Olofsson och Janne Loffe Carlsson i farsen Nu är det klippt.

Ifall det ligger någon sanning i reklamen är det möjligen för att det inte spelas särskilt mycket underhållning av det här slaget längre. Annat var det på 1980- och 90-talen då publiken strömmade till Stockholms privatteatrar för att skratta åt förväxlingsfarser, i första hand av den brittiske farsmästaren Ray Cooney.

Det Sundsvallsbaserade produktionsbolaget Dröse Norberg har insett att publikintresset finns kvar, åtminstone ute i landet. Västerås konserthus var i stort sett utsålt i lördags.

Ifall man nu tar den här genren för vad den är – flyktig underhållning utan djup – var Dröse Norbergs förra uppsättning, Ray Cooneys Liket som visste för mycket, riktigt lyckad. Ett väloljat maskineri med en utmärkt Lasse Brandeby i en av sina sista roller.

Årets föreställning håller inte alls samma nivå. Manusförfattaren och regissören Robert Dröses historia handlar om att en blivande brud inte vill visa brudgummen en misslyckad tatuering. Inte mycket att bygga två timmar underhållning på. Dessutom saknar dialogen den nödvändiga komiska spänsten.

Janne Loffe Carlsson lyckas krama en del skratt ur sin rätt otacksamma roll och Daniel Träff (bekant från Västerås Nyårskabaré) driver på bra i sin roll som tatuerare. Andra gör sig skyldiga till grovt överspel – som så ofta när komedimanus inte räcker till.

Mer läsning

Annons