Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inkomst och bakgrund viktigt för kulturval

De värderingar man får med sig från barndomen spelar stor roll för hur man senare i livet kommer att ta del av kultur. Men inkomst har börjat få större betydelse.

– Det sociala arvet spelar stor roll för hur du deltar i den traditionella kulturen, säger Daniel Gustafsson, utredare vid Myndigheten för kulturanalys.

Annons

Gick dina föräldrar ofta på teater, på utställningar eller läste böcker? Har du en relativt hög inkomst? Har du studerat i många år? I så fall är chansen också stor att du själv ofta kommer att läsa böcker, se filmer och gå på konserter och teater.

Ytterst lite har ändrats när det kommer till hur svensken tar till sig av kultur som att läsa böcker, gå på konserter, museer och utställningar. Utöver det vi får med oss från hemmet väljer vi gärna kultur som präglar den samhällsklass vi tillhör. Avgörande är inte alltid pengarna utan snarare värderingen av kultur, enligt myndighetens nya rapport om svenskarnas kulturvanor.

– Man ser att det skiljer mellan olika samhällsgrupper när det kommer till kulturvanor. Det som kallas traditionell kultur, där spelar det sociala arvet störst roll tillsammans med utbildning. Men det förstärker varandra då barn till välutbildade också ofta studerar vidare. Hur din uppväxt ser ut påverkar i väldigt stor utsträckning hur du deltar i traditionell kultur, säger Daniel Gustafsson.

Inkomst har börjat spela en allt större roll för svenskarnas kulturkonsumtion, enligt en ny rapport från Myndigheten för kulturanalys.

En tendens i studien är att hushållens ekonomi och enskildas uppnådda status i samhället har kommit att betyda mer när det kommer till att konsumera kultur. Till exempel märks att inkomst under senare år i större grad är relaterad till läsning av böcker.

– Det går i den riktningen. Inkomst är inte tydligt kopplad till läsning men kan komma att bli det om utvecklingen fortsätter i samma riktning.

Lite annorlunda ser det ut med den breda populärkulturen, som att lyssna på musik, gå på konsert eller se på film. Överlag är det oftare unga personer som följer populärkulturen. Under senare år märks däremot hur inkomst betytt mer för om en person gått på exempelvis pop- eller rockkonsert.

I gengäld ägnar sig personer med låg inkomst mer åt att själva utöva kultur som exempelvis att skriva, teckna eller måla, spela teater, sjunga eller spela instrument och liknande. Att själv utöva kultur kräver inga särskilda resurser eller att man behöver resa någonstans.Mer jämlikt utövande

– Vi tror att det handlar om ett slags ”trade-off”. Om man är intresserad av kultur och kulturyttringar men av olika skäl inte kan delta själv så försöker man få utlopp för det genom sitt eget skapande. Men det är en spekulation som behöver undersökas mer, säger Daniel Gustafsson.

Staten riktar det mesta av pengarna inom kulturlivet till de traditionella konstformerna, teater och opera och museerna. Ur det perspektivet menar han att det blir intressant att se vilka som tar nytta av utbudet.

– Enligt de kulturpolitiska målen ska alla ha möjlighet att delta. När man ser de här resultaten kan man ifrågasätta om alla faktiskt har möjlighet, eller samma möjlighet att delta, eftersom det faktiskt blir det här utfallet.

Fakta: Svenskarnas kulturvanor

Myndigheten för kulturanalys har uppdrag av regeringen att återkommande genomföra undersökningar om svenskars kulturvanor. Den nya studien handlar om kulturvanor och kulturaktiviteter i den svenska befolkningen i åldrarna 16–85 år.

Ett axplock ur resultatet:

- Lyssna på musik är den vanligaste kulturaktiviteten. Följt av att se på film, läsa bok samt fotografera/filma.

- Kvinnor är generellt mer aktiva i kulturlivet än män. Störst skillnad rör andelen som utövat handarbete/hantverk. Män är endast mer kulturaktiva när det gäller att besöka fornminnen eller spela datorspel/tv-spel.

- Yngre är mer aktiva än äldre.

- Ju högre utbildning, desto mer kulturaktiv.

- Social härkomst, uppnådd klass och inkomst påverkar i vilken utsträckning människor deltar i kulturlivet.

- Den som bor i stad är mer kulturaktiv än den som bor i landsbygd.

I statistiken ingår hur ofta personer läser böcker, besöker ett bibliotek, går på teater, bio eller pop/rock-konsert.

Mer läsning

Annons