Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kärrbos tåliga grävare i mål efter drygt 40 år

Nu har boken om Kärrbo kommit. Ett nytt bevis på de lokala grävarnas oändliga tålamod.

Annons
Båten kommer. Ångbåten Engsö angör Lindö brygga. Det är tidigt 1900-tal, det är hucklen, stråhattar och stärkkragar. Sjöfarten och Mälaren präglade livet på Kärrbolandet.

Drömmen har funnits i decennier, såväl hos sommarstugeägare som hos bofasta, att samla Kärrbos berättelser och minnen, för utan bunden rygg flyger historien bara omkring som ett rö i vinden.

Så nu är det gjort. De har grävt där de stått och boken ”Kärrbo – en liten socken i stora drag” släpps i Kärrbo bygdegård den 17 maj under Kärrbodagarna. Med ett senare supplement som kan få riksintresse: den tragiska historien om den unga, starka men svårt misshandlade 1600-tals flickan Görvel Gyllenstierna på Frösåker, ny forskning av professor Gunnar Grant, en av bokens redaktörer.

– Berättelsen om den stackars Görvel som ärvde sin pappas gård Frösåker, är ett guldkorn i sockenhistorien, byggd på sökande i domstolsprotokoll och krigsarkiv, säger Elisabeth Westerdahl, bokens andra redaktör.

Som hembygdsböcker brukar rör sig nya Kärrbo-boken i ett ofantligt tidsspann från forntid till i dag. Från det som kom i dagern 1896 då några barn hittade ”små ormar” som glänste under en kullvält tall.

– Det var armringar av guld från 400–500-talen som togs till historiska museet och satte Kärrbo på den arkeologiska rikskartan, säger Elisabeth Westerdahl.

Arbetet med Kärrboboken startade egentligen 1973 när kärrboborna Sonja Eriksson och Inger Ekbom samlade fotografier och berättelser som de skänkte till bygdegårdsföreningen.

30 år senare hittade Tomas Kloo materialet. Som föreningens ordförande såg han till att digitalisera fyndet. Det blev starten på en studiecirkel som ville forska mera.

– Vi har varit cirka 15 personer som hållit på i sju–åtta år, berättar Gunvor Eriksson.

Hon är bosatt på Täby gård sedan 1961 och har grävt djupt i gården som omnämns redan på 1300-talet. Under flera år efter kriget bodde ett hundratal flyktingar från Estland och Lettland på Täby gård.

Boken berättar också historien bakom gårdarna Springsta, Aggarö, Lindö, Frösåker men här finns även de mustiga rösterna som kramats ur Kärrbo-myllan, med hjälp av prosten Muncktells dagböcker och inte minst författaren Sture Källbergs bok ”Rapport från en medelsvensk stad” från 1969 som här blir välförtjänt återvunnen. Ur den hämtas berättelser om danserna i köken, om supandet, om lantarbetarna som bildade fackföreningar och storpolitiken som brann på Kärrbolandet när nazisten ”Hitler” retade sig på socialdemokraten och brännaren på Frösåker. Nils Zackrisson, född 1926, berättar:

– När min morfar dog hissade ”Hitler” nasseflaggan i glädje över att en sossejävel var död. Han gjorde likadant på begravningen.

Här fanns en sjö. Elisabeth Westerdahl och Gunvor Eriksson står framför det som en gång var Ångsjön. I boken om Kärrbo kan man bland mycket annat läsa om den historiska utdikningen.

Boken om Kärrbo

”Kärrbo – en liten socken

i stora drag” har givits ut av Carlsson förlag.

Bland skribenterna finns Marianne och Arne Kjellberg, Margareta Källberg, Gudrun Larsén, Gunnar Grant, Elisabeth Westerdahl, Anders Björkman, Bengt Hindsefelt, Magdalena Hellquist, Gunvor Eriksson, Anna Harknäs och Anne Marie Hindsefelt.

Ur innehållet: Solvik på 1300-talet, Kärrbo kyrka och kyrkoreperationen 1815, sjökrogar, skeppsvarv och fartyg, Frösåker, Aggarön, Harkie, Lindö, Springsta, Täby och Gryta, kolonin Snäppan, sommarstugeområdena Nybynäs, Lindö tegelbruk och Harkie – Lübeck.

Personporträtt på Görvel Gyllenstierna, Soldaten Wreder, Milda från Skämsta, Hilma och Nyby-Kalle från Harkie, Gösta Lundvall om det tidiga 1900-talet, Hasse Karlsson i Lugnet på Lindö, den ”glade bonden” Ulf Andersson, prosten Muncktell med flera.

Mer läsning

Annons