Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Labero fräschare än på länge

Joe Labero är hetare än någonsin i sin show Inferno. Och det är mycket tack vare att han vågar lämna plats på scenen åt andra talanger. På onsdagskvällen uppträdde han i konserthuset i Västerås.

Annons

"Då kan du ju publicera en gammal text", skämtar maken vid middagsbordet när jag svarar att det är Joe Laberos show jag ska iväg och recensera. Ja, för faktum är att jag sett Sveriges populäraste trollkarl många gånger och att min kritik de senaste gångerna varit att man känner igen alldeles för mycket, att Labero känns för trygg på scenen.

Men det får jag äta upp i denna text, Labero känns fräschare än på länge. Han äntrar scenen genom att trolla fram sig själv i en box, iförd skinndräkt och på en motorcykel.

Det kan visserligen såhär i efterhand låta som att han drabbats av 50-årskris men det känns helt tvärtom: istället för den vita kostymen, cigarren i mungipan och en tjej i snäv klänning som assisterar honom ser han cool ut och har med sig otroligt skickliga eldartister från den europeiska gruppen Burn Out Punks. Den annars så rampljusdyrkande Labero tar ibland ett steg åt sidan och låter dem ta plats på scenen med sina häftiga eldjongleringar och akrobatik. Dessutom assisterar de illusionisten i hans trick: Labero kliver rakt igenom en av dem, en blir itusågad, ena sekunden står Labero på scenen i en kub - ett ögonblick senare står han uppe med oss i publiken. Det är spektakulärt och explosivt. Här och var i den fullsatta publiken hör man: "Hur fan gjorde han det där?!".

Temat i Inferno är förstås eld, det är hett och sprakande. Personerna på första raden ryggar bakåt både en och två gånger i hopp om att komma härifrån med kalufsen i behåll. Men showen tappar tempo när Labero fegar på konceptet och kör ett par korttrick för mycket. Och lågan dör nästan helt ut när han drar torra skämt vi hört förr: "Vet ni vad pensionerade brandmän gör? Sitter hemma och drömmer om gamla flammor!".

Kollegorna Erica Bengtsson, Mia Pettersson, Emma Kåbing och Louise Haaga, Västerås, var imponerade av föreställningen.- Det var helt otroligt! Och så frustrerande när man inte kan lista ut hur de gör.

Mer läsning

Annons