Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lindberg De Geer skriver om sin egen roadtrip

Hon gav sin bok samma titel som "patriarkatets poesibibel" fick 1959: "På drift". Men i Marianne Lindberg De Geers debutroman är hjälten en kvinna – kanske hon själv.

Annons

Marianne Lindberg De Geer har verkat som konstnär i över 30 år. Nu romandebuterar hon med boken

"På drift" – just så hette Jack Kerouacs killklassiker "On the road" när den gavs ut på svenska 1959. I nästa översättningsvända bytte den namn till det mer prosaiska "På väg".

– Jag tyckte det var synd på en så bra, och i mitt fall, en så passande titel; bra att den kom till bruk igen, säger Marianne Lindberg De Geer. Nästan 60 år senare har hon på postmodernt vis annekterat titeln. Men Kerouacs rumlande män har fått ge vika för en ung kvinna som åtminstone på ytan liknar författaren själv.

Mona i "På drift" är bara ett barn när berättelsen tar sin början – i kläm mellan föräldrarna vars äktenskap håller på att haverera. När den älskade pappan begår självmord och Mona och hennes bror blir ensamma med sin dysfunktionella mamma, rämnar tillvaron.

Mona skulle nog säga att hon lever i nuet

I tonåren ger sig Mona ut på en odyssé genom Europa närd av drömmen om att få möta idolen Mick Jagger i verkligheten – men i stället blir hon varse exakt hur ensam och utsatt hon är.

Trots att "På drift" präglas av tunga ämnen som självmord, svek, sexuella övergrepp och psykisk sjukdom beskrivs inte Mona som ett offer i boken.

- Mona skulle nog säga att hon lever i nuet. Hon ser sig som en person som tar dagen som den kommer. Som om livet är så här för alla människor. Hon vet inte av något annat, säger Marianne Lindberg De Geer.

De män som Mona möter är genomgående rätt osympatiska; de tafsar, utsätter henne för regelrätta övergrepp och sviker när det verkligen gäller. Har hon otur eller är hennes berättelse sorgligt allmängiltig?

– Det handlar om tidsandan, skulle jag säga; mäns sätt att se på sig själva och sin roll och kvinnors sätt att förhålla sig till detta, såg nog i stort sett ut så här under de år som romanen utspelar sig.

Marianne Lindberg De Geer romandebuterar med

TT: Hur har det förändrats?

- När jag träffar unga kvinnor tycker jag att väldigt mycket är likadant. Men skillnaden är väl att män i dag vet att det patriarkala synsättet är fel, männen på min tid var inte ens medvetna om att detta var något konstigt.

I mer än 30 år har hon verkat som konstnär. Debuten som författare sker först när hon har hunnit fylla 71 år.

– Det är väl det här med min auktoritetstro att jag tror att det är så otroligt märkvärdigt det här med att vara författare. Jag har inte vågat ta det steget förut, säger hon och tackar förläggaren Dorothea Bromberg för att debuten alls blev av.

Detta att vara mor är det svåraste och mest ansvarsfulla arbete en människa kan ta på sig.

"På drift" har gett henne blodad tand. I detta nu skriver hon på uppföljaren som har fått arbetsnamnet "Dag för dag (nu, nu nu)" och planeras komma ut om exakt ett år. Den startar där "På drift" slutar, när Mona är nybliven mamma.

TT: Hur mycket har du grubblat över relationen föräldrar-barn och vad har du i sådana fall kommit fram till?

– Oj, vilka frågor! Frågan om relationen föräldrar-barn är väl det jag grubblat mest över av alla livsfrågor. Och vad jag kommit fram till? Att detta att vara mor är det svåraste och mest ansvarsfulla arbete en människa kan ta på sig.

Fakta: Marianne Lindberg De Geer

Född: 1946 i Stockholm, uppvuxen i Köping och Jönköping.

Yrke: Konstnär och författare.

Bor: I Stockholm.

Bakgrund: Har varit verksam som konstnär i över 30 år. Bland hennes mer kända verk märks collageserien "Jag tänker på mig själv" där hon sätter in sig själv i historiska situationer. Hennes offentliga verk har ofta väckt debatt, konstverket "Jag tänker på mig själv – Växjö" som föreställer konstnären i en anorektisk respektive överviktig version har vandaliserats flera gånger.

Var tidigare: Konst- och designchef på Kulturhuset Stadsteatern. Avslutade sitt uppdrag i förtid efter en kontrovers om titeln på Makode Lindes utställning.

Om skrivandet: "Jag tror att jag skulle kunna skriva en eller två böcker till i den här serien, åtminstone så att det blir tre sammanlagt. Det är väldigt kul, oväntat roligt att skriva!"

Om teatern: "Jag har en pjäs liggande som jag vill skriva färdigt, sen får vi se, att regissera igen vore kul! Jag hoppas ju att jag någon gång ska få göra 'Flickvännen' av Karolina Ramqvist som fick ställas in på grund av ett avhopp när den skulle sättas upp på Kulturhuset Stadsteatern 2015.

Aktuell: Med debutromanen "På drift". Fram till den 26 november visas också den retrospektiva utställningen "Full speed ahead" på Färgfabriken i Stockholm.

Marianne Lindberg De Geer om...

... varför det var viktigt att den tid hon tillbringat inom mentalvården – som sköterska och patient – stort utrymme i boken:

– För att psykiatrin rymmer alla övergivna barn och för att den psykiatriska vården är i stort sett lika dysfunktionell nu som då. Och fortfarande lika undanskuffad från debatten.

... varför stilen i boken är så osentimental, saklig och korthuggen:

– Som du själv sade förekommer det självmord, svek, alkoholism, övergrepp och psykisk sjukdom i min roman. När det rör sig om så mycket känslor och bedrövelser så kände jag att stilen måste vara rak och osentimental och stå i kontrast till innehållet.

Mer läsning

Annons