Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rappkäftad Jessica tar nya kliv i politiken

”Grattis till gruppledarjobbet! Men vad ska du göra egentligen?” Jessica Polfjärd är van vid frågan. Den slagfärdiga riksdagsledamoten från Romfartuna berättar om sin nya uppgift i toppolitiken: att hålla ihop 84 folkvalda moderater.

Annons
På nytt uppdrag. Jessica Polfjärd, ny gruppledare för Moderaterna i riksdagen, träffade VLT mellan mötena i Rosenbad. ”Uppdraget som politiker är till låns, det får man inte glömma.”

Hon är samlad, korrekt och kan säga ”parlamentarism” och ”parlamentarisk”, tio gånger under tre minuter från riksdagens talarstol utan att vricka tonsillerna. Det visade hon den 20 januari när hon förklarade varför hennes parti sa nej till Sverigedemokraternas misstroendeförklaring mot stats-minister Lövén.

Utanför rampljuset rinner skämten ur henne: ”det syns väl att mina föräldrar är asea- ter? Båda jobbar på Asea”. Hon öppnade moderatstämman 2009 med att fotografera alla ledamöter och förklara att hon skulle skicka bilden till Fagersta ”där de aldrig sett så många moderater”.

Men det är inte lätt att intervjua västeråsaren som tar nya karriärkliv i rikspolitiken. Som gruppledare efter Anna Kinberg Batra är hon fulltecknad. VLT får 35 minuters intervju med Polfjärd, en politisk sakkunnig klockar tiden.

Riksdagshuset är Jessica Polfjärds arbetsplats sedan 2006 då hon blev riksdagsman för länet – och pend-lare. Denna natt, som många andra, har hon stannat i Stockholm.

– Det här är ett uppdrag som inte har reglerade arbetstider. Vi ska alltid vara tillgängliga, ofta även på helgerna.

Hemma har hon sambo och två halvvuxna söner.

– De överlever men jag saknar dem. Tänker man på det är politikens villkor tuffa.

Hon är 43 år och veteran i politiken. Hon började som 18-åring inom Moderaterna i Västerås och var under 1990-talet en av de yngsta i fullmäktige. Minnena hon lämnat efter sig i Västerås-politiken är goda i alla politiska läger: hon är ”jord-nära”, ”rolig”, en retoriker som ”nästan aldrig förlorade en debatt i fullmäktige”, dessutom bra på att ”få med sig folk”, låter det när VLT lyssnar runt bland lokal-politikerna.

Det sistnämnda kan behövas. Gruppen hon ska hålla ihop och vara talesman för består av 84 moderata riksdagsledamöter från hela landet. Regerings- krisen i höstas visade att det inte är lätt. Decemberöverenskommelsen – ett närmast gastkramande politiskt drama enligt tidningen Fokus – orsakade en splittring inom moderaterna, en konflikt som Jessica Polfjärd fick med sig in i nya jobbet. Nu har det lugnat sig, försäkrar hon.

– Vi är ju 84 personer och tycker inte lika. Det är bara att titta på vilken personalgrupp som helst.

Hennes politiska utmaningar har växt och hon medger att det är mycket hon måste läsa in sig på. Från att ha tryggt rört sig i frågor om skatter, jobb och företagsamhet måste hon i dag kunna svara på nästan vad som helst när en mikrofon trycks upp under näsan på henne. VLT testar några aktuella frågor.

Paris, Köpenhamn. Hur ser hon på risken för ett terrorattentat i Stockholm?

– Det som hände i Köpenhamn har oroat oss alla personligen och klart att det finns en politisk plan. Varken Ukraina-krisen och Islamiska statens terror finns vid vår gräns men kryper närmare och vi måste ha en beredskap, säger Polfjärd som sitter i utrikesnämnden.

Att unga, svenska IS-anhängare ger sig av för att slåss, har det problemet med jobb och integration att göra?

– Den kopplingen är tät skulle jag säga. Bilden man får är ju att det är unga män, inte nödvändigtvis de som sticker ut mest här hemma, som ger sig av. När de söker sig till extremismen söker de ett sammanhang, en känsla av kontroll och samhörighet.

De värdena borde man hitta på annat sätt, menar hon, missnöjd med integrationen i Sverige.

– Det är ett område där vi kan göra mycket mera. Den enda vägen till integration är arbete och arbetskamrater, det är så man kommer in i samhället och får vägledning och hjälp.

Förutom en moderat jobbpolitik, så klart, efterlyser hon modigare arbetsgivare som vågar anställa personer med annan bakgrund:

– IT-branschen är ett föredöme, otroligt mångkulturell med människor från hela världen.

Flyktingströmmarna är de största sedan andra världskriget. Finns det en gräns för hur många Sverige kan ta emot?

– Det är viktigt att prata om behovet, inte antalet. Vi ska ta emot männi- skor som har ett skydds-behov som de från Syrien har. Det är ett också ett land som har många människor med de kompetenser som vi efterfrågar; ingenjörer, läkare och andra högutbildade. I Västerås har vi ett enormt behov av ingenjörer.

Höstens debatt har handlat om fördelningen av flyktingar mellan kommuner. Norberg, som tagit emot 700 flyktingar på 5 000 invånare, har uppmärksammats med gråtande kommunalråd.

– Västmanlands kommuner har tagit emot många flyktingar men det kan finnas fördelar i det också: man kan få behålla skolor eller livsmedelsbutiker. Det största problemet i städer som Fagersta är inte för många invånare utan en för stor utflyttning. Jag tror att de som tar emot många flyktingar i dag, blir vinnare i längden. Men ett fåtal kommuner ska inte göra allt, en jämnare fördelning är önskvärd.

Du har varit politiker sedan tonåren, vilken är drivkraften?

– Jag tycker fortfarande att det är roligt. Det är ju mitt intresse – som att spela innebandy, om man nu tycker om det, säger Polfjärd som inte alls spelar innebandy.

– Det finns en dynamik i politiken som är spännande och det här är första gången jag sitter i opposition. Men uppdraget som förtroendevald är till låns och det måste man vara ödmjuk inför.

Som politiker är du också utsatt. Hur känns det när en politisk tidningskrönikör kommer med hårda anklagelser för att du inte har kallat till möten i arbetsmarknadsutskottet trots den höga arbetslösheten.

– Jag har fått lära mig att man inte alltid får upprättelse. Min berättelse om det – att vi inte ställer in möten utan kallar när det behövs – kommer ingen att berätta och för att överleva som människa och politiker så måste man lära sig: ’släpp det’. Man får inte alltid ge sin bild eftersom den ska filtreras någon annanstans.

Det är en anledning till att Jessica Polfjärd, både i rollen som politiker och privatperson, gärna kommunicerar direkt med ”medborgarna” på Facebook. Där hon också gärna roar sig med att dela tidnings- artiklar där sossar pressas av journalister.

Skynda, skynda. Jessica Polfjärd och politiskt sakkunnige Susanne Lind på väg till hissen. Partiledaren väntar.

Jessica Polfjärd

Yrke: Riksdagsledamot, gruppledare för Moderaterna.

Familj: Sambo Torbjörn, sönerna Philip, 21, och Erik, 17 år.

Bor: I Romfartuna.

Uppvuxen: I Västerås.

Fritiden: Plocka svamp, se ishockey, följer VIK. Sprang nyligen milen förförsta gången i livet, sedan dess inte en meter.

Annons