Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stort intresse och oro när VLT uppmärksammar vår tids största jämställdhetsfråga – hederskultur och religiöst förtryck

Nyligen uppmärksammade VLT:s kulturredaktion den mest akuta och svåraste jämställdhetsfrågan i vår tid, den oroväckande framväxten av hederskulturellt och religiöst kvinnoförtryck i Sverige.
Helene Bergman har skrivit årets viktigaste bok, ”Förortens Grupp 8”, om åtta invandrarkvinnors kamp för alla svenska kvinnor och barns rätt till trygghet och frihet.
Vi har fått en oerhört stark respons på intervjun med henne och det finns ett stort intresse för att fortsätta att diskutera detta allvarliga jämställdhetshot.

Annons

Socialarbetare, lärare, vårdpersonal, politiker och nämndemän, personer som arbetar inom Brottsofferjouren, på kvinnojourer och studieförbund eller med flyktingmottagande och andra vittnar om att de ständigt träffar kvinnor och barn som lever under hederskulturellt förtryck. Det är inte märkligt, i dag tros var hundrade svensk vara drabbad, ett hot mot jämställdheten som vuxit fram under de senaste 20 åren. 

Helene Bergmans bok ger oss möjligheten att bättre förstå situationen, hur vi ska se problemet och kunna hjälpa dem som utsätts.

Bland er läsare finns också en förtvivlan kring mediernas brist på att uppmärksamma det hederskulturella och religiösa kvinnoförtrycket. Flera politiker har hört av sig och upplever att det är svårt att få gehör i diskussionerna om det här problemet inom sina partier och nämndemän efterfrågar större kunskap inom rättsväsendet om hederskulturens mekanismer.

Helene Bergman har skrivit

Många feminister känner inte igen sig i dagens jämställdhetsdebatt och upplever att samhället viker sig för ett nytt religiöst patriarkalt förtryck.  Kvinnor som likt Helene Bergman ser hur den frihet som erövrats av en generation kvinnokämpar nu kohandlas bort av identitetspolitiska skäl. Inte minst pekar många debatten om separata badtider för kvinnor på Lögarängsbadet i Västerås. De ser det som en oreflekterad eftergift för en patriarkal kultur som vill få svensk offentlighet anpassad efter sin egen idé om könssegregering. Kan jämställdheten verkligen vinna något på att separera kvinnor och män? Är det inte just den ömsesidigt respektfulla samvaron mellan kvinnor och män som möjliggör ett jämställt samhälle?

De som engagerar sig i och arbetar med integration på olika vis, vittnar om att kvinnor från länder som Afghanistan och Somalia trots att de i flera år levt i Sverige knappt lärt sig svenska eller känner till sina rättigheter i samhället. De är oroliga för att det svenska samhället låter män isolera och kontrollera kvinnor, genom att enbart vända sig till männen och göra dem till ägare av hyreskontrakt och bankkonton. Andra som själva bor i invandrartäta bostadsområden är bekymrade för att det de ser växa fram på gator och offentliga platser i deras egna stadsdelar ska uppmärksammas och att vi ska få en öppnare och mer kunskapspräglad diskussion kring vad det är som faktiskt sker i vårt samhälle.

VLT:s kulturredaktör Erik Jersenius.

Samtidigt påpekar en lärare att det råder en stor mångfald bland elever med utländsk bakgrund. En tjej från Somalia vill utbilda sig till sjuksköterska för att kunna åka tillbaka och arbeta mot könsstympning i hemlandet. För en flicka från Iran är det uteslutet att hon ska få bli kär i och gifta sig med någon annan än en muslimsk man.

Det gäller att vi i de generaliserande struktur- och kulturdebatternas tid också ser nyanserna och enskilda människorna som individer. Endast så kommer vi att kunna uppnå ett jämställt och rättvist samhälle.

Mer läsning

Annons