Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Västerås - en stad med växtvärk?

I dag startar kulturredaktionen den nya serien ”Vår stad” om stadens utveckling och förändring. Var med från början och utse Västerås finaste byggnad!

Annons
Staden vid Mälaren. Västerås växer så det knakar. Under de senaste åren har staden sträckt sig ner mot vattnet, här Lillåudden under uppbyggnad 2009.

Västerås stad är drygt tusen år gammal, en av Sveriges och norra Europas äldsta städer. Det är en stad av historisk betydelse, biskopssäte sedan 1100-talet och platsen för reformationsriksdagen 1527.

Här grundades Sveriges första gymnasium, Rudbeckianska, 1623. Ungefär samtidigt pesthärjades staden och uppemot var femte invånare strök med, i antal räknat 357 personer.

I dag är västeråsarna på väg mot att bli 150 000 och det går i en fart som är raskare än den genomsnittliga befolkningstillväxten i riket. Därför behöver tusentals bostäder byggas inom de kommande åren. Det kommer också att förändra staden på ett vis som inte kommer gå obemärkt förbi.

Det var under slutet av 1800-talet, i samband med industrins snabba utveckling som Västerås började växa raskt. Mellan 1930- och 1970 fördubblades Västerås befolkning. Under 1960-talet revs stora delar av staden för att ge plats åt varuhus, vägar och nya bostäder. På 150 år avancerar Västerås från rikets 25:e största till 5:e största stad.

Nu är det de höga, glasiga bostadshuset som oroar och fascinerar. Staden växer ner mot Mälaren och förtätas, kritiker tycker att en likartad arkitektur breder ut sig. Oron finns över att vi med tider gör om ”misstaget” med miljonprogramsområdena.

En Västeråsarkitekt jag talade med tror lugnande på en sorts evolution: ”Allt som byggs blir förstås inte bra, även om mycket blir det. Det är inget att oroa sig för, det som folk tycker om och trivs att bo i blir kvar, det andra rivs med tiden”.

Men så har vi miljonprogramsområdena, byggda på 1960- och 70-talet, för att lösa en akut bostadsbrist när allt fler svenskar flyttade till stan efter kriget och bostadsstandarden behövde förbättras. En del av områdena har moderniserats byggts om och byggts ut, men samtidigt finns den ständiga kritiken om att den funktionella arkitekturen och samhällsplaneringen aldrig var riktigt avsedd för människor och därmed alltjämt förfrämligande.

En betydande del av västeråsarna bor begripligt nog i de stadsdelarna. Samtidigt finns det saker som utmärker områdena på ett segregerande vis; Många invandrade invånare, betydligt högre arbetslöshet och större ohälsa hos befolkningen. Och så har vi det oroväckande varslet bilbränder. Västerås är den stad i landet som där flest bilar per invånare sätts i brand och de flesta bränderna sker i Bäckby och Råby.

Polis och lokala makthavare betonar gärna att brottsligheten totalt sett minskar i Västerås och att staden ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv fortfarande håller samman, men medger att det finns tendenser mot ökad social oro. År 2000 sattes tre bilar i brand i Västerås. 15 år senare är det 57, det vill säga mer än ett pyrande bilvrak i vecka.

En (vänstersinnad) Råbybo kommenterade utvecklingen för mig. Vederbörande berättade om hur unga grabbar ränner som knarkkurirer mellan husen i stadsdelen och att en övernattande bekant väcktes av billarmet när lågorna från parkeringen bredvid slickade lacken. ”Vi behöver inga fler jävla kulturprojekt här, vi behöver poliser som patrullerar våra gator så att vi och våra barn kan känna oss trygga!”.

En annan utveckling som väcker oro är hur delar av stadens traditionella funktioner och egenskaper förändras. Att stora delar av Kippanfastigheten, där Blue Moon Bar och Hotel Klipper nu ligger, samt Klippans parkering, ska bli höga, glasiga bostäder. Platsen har i åtminstone 250 år haft en funktion i Västerås nöjesliv, med gästgiveri, krog, restaurang eller nattklubb.

Och var händer med centrumkommersen? På bara några år har handelsområdet Erikslund i stadens ytterkant vuxit till en shoppingjätte med hundratusentals kvadratmeter butiksyta och är den tredje mest lönsamma handelsplatsen i Sverige. Samtidigt förändras centrum och blir i allt högre grad en plats för restauranger, caféer, nattliv och upplevelser.

Var och hur ska nya bostäder byggas? Vad händer med staden när platser förlorar sina traditionella funktioner? Och hur ska det gå om inte klyftorna ökar och inte alla invånare får växa i samma takt som staden?

Västerås växer så det knakar, en stad med växtvärk.

Rösta fram Västerås vackraste byggnad!

Kulturredaktionen vill ha din hjälp att nominera den finaste byggnaden i Västerås. När vi har gått igenom nomineringarna väljer vi ut fem förslag och gör en omröstning på VLT.se

Mejla era förslag till [email protected]

Mer läsning

Annons