Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Västerås och bilens annalkande död

I takt med att Västerås växer mot att bli en storstad får bilen en allt mer undanskymd roll i stadsutvecklingen. I förtätningens tid saknas utrymme för bilar.

Men Västmanland är också en del i en internationell kulturförändring där bilarna nu får träda tillbaka.

Annons

För nästan exakt 48 år sedan stod Punkthuset, Västerås ”fulaste” byggnad, klar. Det var då Skandinaviens största parkeringshus med 1 534 platser. Under en tioårsperiod hade Västerås successivt förändrat staden för att anpassa den till den växande anhopningen av bilar. De tog upp plats när de stod parkerade längst vägarna och utgjorde i sitt växande antal en trafiksäkerhetsrisk i centrum.

Punkthuset under uppbyggnad 1967.

Enligt dåtidens befolkningsprognos skulle västeråsarna bli fler än 200 000 vid millennieskiftet. Staden genomförde också andra stora projekt för bilen, som Cityringen för att leda trafiken runt centrum.

Cityringen-Stora gatan 1986. Den sista etappen på Västerås stora vägbygge.

I dag förväntas staden återigen att nå 200 000 invånare, även om det nu beräknas ske ett halvt sekel senare än vad den tidigare prognosen visade. En stor skillnad är att staden inte längre byggs för bilister. Den stora inflyttningen hanteras främst genom förtätning och fler nya bostadshus kräver plats, något som nu också upptas av parkeringsytor.

Parkeringsytan på Erikslunds shoppingcenter är så stor att den motsvarar större delen av Västerås centrum i utrymme.

Problemet med bilar är att de gör anspråk på större utrymmen än sin egen storlek, i regel går det två parkeringsplatser per bil. Bara den yta som Erikslunds shoppingcenters parkering utgör motsvarar en större del av Västerås centrum. Och jakten på bostadsytor riskerar till och med att knuffa undan den gamla bilkulturens centralnoder. De klassiska korvmojarna, som Vegagrillen, får nu symptomatiskt ge plats åt bostäder.

Klassiska Vegagrillen får nu ge plats åt bostadshus.

Just utvecklingen mot storstadsmiljö tycks ha den effekten på stadsplaneringen. I Stockholm har nu bilen allt mer förpassats till något att inte ta hänsyn till i stadsutvecklingen, men i de flesta städerna är bilen fortfarande något att räkna med.

Test: Vilken bil är du?

Ännu dominerar bilarna trafiken och deras antal ökar faktiskt fortfarande. Ny rekordnivå nåddes i höstas med 478 bilar per 1 000 svenskar, men tillskottet var utslaget per invånare inte mer än tre fordon jämfört med föregående år.

Att antalet bilar i Västerås blivit 1 000 fler på bara ett år kan låta som en kraftig ökning, men sett till att västeråsarna samtidigt ökat med fler än 2 000 invånare under samma period, innebär rör det sig om bara två fler bilar per 1 000 invånare.

Antal bilar per 1000 invånare, 2016.

Jämfört med de andra kommunerna i Västmanland är betydligt färre västeråsare procentuellt sett bilägare, antalet bilar per 1000 invånare är 461 i Västerås jämfört med 590 i Skinnskatteberg och länsgenomsnittet på knappt 500. Stockholmskommunen Sundbyberg hade den lägsta biltätheten i landet med 321 bilar per 1 000 invånare, medan Älvdalen i Dalarna har landets högsta biltäthet med 685 bilar per 1 000 invånare.

Globalt sett pågår det en attitydförändring gentemot bilen, visar Trafikverkets forskningssammanställning. Det sker inte bara i Sverige, utan även i traditionellt starka bilkulturer som USA, där bilen symboliserar individuell frihet, eller Tyskland med sina gränslösa autobahns, minskar bilarna i popularitet och de unga storstadsborna önskar nya, enklare och kollektiva transportlösningar.

Även i biltokiga USA blir nu fordonen allt mindre populära  och kollektiva lösningar efterfrågas. Bilden är från Atlanta i Georgia och visar hur mycket bilar och väg som går åt för att 73 privatbilister att ta sig fram jämfört med om de skulle samåka.

I dag har bara drygt hälften av de svenska ungdomarna mellan 18 och 24 år körkort, i början av 1980-talet var det tre av fyra. Dels kan de bero på att körkortet numera är en dyr investering och svenskarnas sena inträdde på arbetsmarknaden, men trenden ser likadan ut i andra västerländska länder.

VLT:s kulturredaktör Erik Jersenius anar bilens död.

Men skillnaderna inom landet är stora. Inte ens hälften av de unga i Stockholm skaffar körkort, medan de jämnåriga i Norrlandskommunerna gör det i samma grad som för 35 år sedan. Bara ungdomarna i Stockholm, Södermanland, Uppsala och Skåne kör mindre bil än de unga västmanlänningarna.

Bilen blir kanske framöver en mindre privat affär, utan något vi delar med sig och vårdar tillsammans. Bilpoolen är en sådan kollektiv lösning. Kommer det i framtiden bli så att vi sammas på ett sådant vis att vi åker till jobbet i en bil och åker hem med en annan?

Västerås är den stad i Sverige där flest bilar sätts i brand per invånare.

Om inte annat är den för Västerås utmärkande höga andelen bilar som sätts i brand en symbol för bilens utsatthet.

Under de kommande veckorna kommer vi i en serie utforska vår relation till bilen, denne käre gamle vän som har sina bästa år bakom sig.

Bortrostande och övergiven, är det bilens brutala öde?

Mer läsning

Annons