Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lämna euron och avskrivna skulder bäst

Förhandlingstaktik och prestige kan ge grekisk tragedi.

Annons

EU vill se valutaunionen som oåterkallelig och därför förhindra att Grekland lämnar euron. Den grekiska vänsterregeringen, liksom folkopinionen, vill också behålla euron.

Den grekiska regeringen hoppas därför tvinga EU och övriga euroländer till eftergifter genom en hård attityd i förhandlingarna. Det ska ge skuldlindring, bättre villkor och fortsatt euromedlemskap.

Båda sidors attityder och prestige gör därför att det ekonomiskt mest förnuftiga alternativet hittills inte har prövats. Grekland borde genom skuldavskrivningar och generösa villkor uppmuntras, i stället för att hindras, att lämna valutaunionen.

Det grekiska dramat fortsätter, även om det nu ser något ljusare ut för en uppgörelse som gör att Grekland blir kvar i eurozonen.

Men många har ändå fortsatt goda skäl att vara oroliga. Allt från västeråsare som planerar att resa till Grekland som turister till företag, banker och internationella organisationer.

Bakgrunden visar euro-zonens problem. Valuta- unionen hade egentligen hårda inträdesregler.

Men samtidigt fanns en vilja att visa att många länder ville och kunde vara med i att bygga ett starkt EU. Grekland fuskade med statistiken, och blev ändå insläppt.

Någon noggrann granskning gjordes inte, för även större länder som Italien bröt mot inträdesreglerna. Då var det bekvämare att följa ”alla ska med”.

Euron sågs som oåterkallelig. Den som gått med kunde inte lämna. I stället skulle ländernas ekonomier stegvis växa samman.

Grekland var dock inte moget att klara sig i samma valutaunion som Tyskland. Korruption och höga kostnader kunde döljas med fördelaktiga lån under goda tider.

När finanskrisen slog till blev problemen uppenbara. Sedan dess har Grekland tvingats minska offentliga utgifter och sänka löner för att bli kvar i euron.

Arbetslösheten är skyhög, missmodet utbrett. Vänsterpartiet Syriza vann valet på att stoppa åtstramningar och lönesänkningar.

Grekland har genom korruption, fusk och brutna löften ett stort ansvar för läget. Men EU och andra bidragsgivare har kommit med orimliga krav.

Omsorgen om att värna euron som projekt har gått före omsorgen om det grekiska folket.

Det går att jämföra med Sverige före kronans fall 1992. Då var regering och folkopinion överens om att värna den fasta växelkursen.

Det var ingen ände på farhågorna för vad som annars kunde hända. Men efter att kronan började flyta kunde ekonomin återhämta sig.

Grekland kunde långsiktigt ha bättre förutsättningar utanför eurozonen, förutsatt att skulder skrivs av och om, vilket är ett stort om, att regeringen klarar att vårda konkurrenskraften.

I dag verkar varken greker eller EU vilja pröva det minst dåliga alternativet. Det är tragiskt.