Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lars Westerström, BUP: Utmattningssyndrom är stort problem bland skolbarn

Annons

År 2003 definierade Socialstyrelsen diagnosen utmattningssyndrom. Man hade länge sett ett tillstånd med påtaglig brist på fysisk och psykisk energi, trötthet, sömnsvårigheter, koncentrations- och minnesstörningar samt psykosomatiska symtom som blivit allt vanligare, speciellt inom vårdyrken. Det kallades utbrändhet, att gå in i väggen. En hel del forskning har skett gällande vuxna men inte mycket riktat mot barn och unga.

Utmattning är ett omfattande problem även bland skolbarn. Sannolikt är utmattningssyndrom en vanlig bakgrund hos ”hemmasittare”. I Liv och Hälsa Ung Västmanland 2017 - en enkätundersökning som görs vartannat, år finner man att stressymtom är mycket vanliga bland ungdomar framför allt flickor på gymnasiet (60 procent, pojkar 30 procent). 1/3 av flickorna sover för litet (mindre än 7 timmar/natt).

Utmattning är ett omfattande problem även bland skolbarn. Sannolikt är utmattningssyndrom en vanlig bakgrund hos ”hemmasittare”.

Knappt hälften av flickorna och något fler pojkar motionerar enligt rekommendationerna. Endast 50 procent upplever studiero på lektionerna. Minst en tredjedel av våra ungdomar löper alltså risk att utveckla utmattningssyndrom.

På BUP ser vi sömnstörningar och bristande skolmotivation hos många patienter redan från låg- och mellanstadiet. På högstadiet stannar en del av dessa ungdomar hemma. De upplever panik och ångest inför skolan.

De har stora svårigheter att komma igång med skolan och sitt liv på nytt. Föräldrarna känner sig maktlösa och försöker med tjat som inte hjälper. Skolan kan vara kritisk mot hemmet. En ond cirkel utvecklas som ibland utvecklas till en depression.

Mekanismen är densamma som hos vuxna, långvarig stress påverkar hjärnan så att hippokampus (kopplingsstation för minnet) krymper. Forskningen har inte visat hur lång tid det tar för hippokampus att växa till igen hos ungdomar, men våra erfarenheter visar att det lång tid.

Det kan dröja månader, halvår, ibland år innan de är tillbaks i skolan. Vissa barn och ungdomar är speciellt känsliga för intryck, som de med diagnos ADHD, autism samt högsensitiva individer. De har stora svårigheter att under längre tid klara ihållande ljud, stök och bråk som är vanligt i skolmiljön. Till detta kommer misstanken att alltför intensivt sysslande med sociala medier kan bidra (som psykiatern Anders Hansen påpekade nyligen i TV-programmet Skavlan).

Hur skall man bibehålla mental hälsa? Motionera en timme per dag (man skall bli andfådd), sova minst 8 timmar per natt, stänga av sin mobil 1 timme före läggdags (inga sociala medier på nätterna). Det är viktigt att ha rimliga ambitioner för sin skolgång.

Hur skall man bibehålla mental hälsa? Motionera en timme per dag (man skall bli andfådd), sova minst 8 timmar per natt, stänga av sin mobil 1 timme före läggdags (inga sociala medier på nätterna).

Skolan måste kunna erbjuda en tyst och lugn arbetsmiljö speciellt för känsliga barn (som statsministern sa i regeringsdeklarationen). Man måste ta itu med mobbing och övergrepp samt lösa problem på hemmaplan. Det måste få kosta att förebygga stresskador som kan bli livslånga!

Om ett utmattningssyndrom har utvecklats, är vår strategi på BUP att först stressavlasta genom att minska antalet lektioner eller skoldagar helt eller delvis . Sömnen måste rättas till. Ett dagsprogram innehållande lagom mycket intryck måste skapas (en blandning av aktiviteter, skola/hemuppgifter, ”pyssel” och motion).

Vi läkare tvingas ofta skriva sjukintyg, men det innebär inte att vi rekommenderar passivitet från skolans sida, tvärt om måste elevhälsan jobba aktivt i samarbete med hemmet med den ungas rehabilitering. Man måste komma ihåg att det tar lång tid för den kognitiva förmågan (minnessvårigheter och sänkt psykisk prestationsförmåga) att återhämta sig.

Därför måste sänkta krav/stressreducering kvarstå lång tid och ökas i små steg. BUP försöker även leta efter bokstavsdiagnoser som finns hos en del av de utmattade. Graden av utmattning kan mätas med KEDS (Karolinskas utmattningsskala) som skall ligga på eller under 18 poäng.

Därför måste sänkta krav/stressreducering kvarstå lång tid och ökas i små steg.

Lars Westerström

överläkare, BUP

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons