Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Brittiska liberaler växer av Boris Johnsons Brexitkaos

Annons

Vilket kommer avståndet mellan Storbritannien och EU bli? Skillnaden mellan att lämna med eller utan avtal är enorm. Och vem tänker på just avståndet britterna emellan – hur långtifrån varandra kommer invånarna i det Förenade kungadömet att vara efter dessa uppslitande tider?

Splittringen och polariseringen i landet har vuxit exceptionellt. Och den har eskalerat sedan Boris Johnson tog över som premiärminister.

Johnson räds inte en hård Brexit – att landet lämnar EU utan avtal – och han tycks vara helt oberörd över att detta å andra sidan skrämmer många, många fler.

Inte ens det faktum att han gång på gång förlorat omröstningar i parlamentet har fått honom att sansa sig.

Sprickan inom Johnsons egna Konservativa parti är i öppen dager. Även det näst största partiet, Labour, har samma konvulsioner.

Ett av de mest oroande uttrycken för splittringen i landet är att hatbrotten riktat mot utlänningar samt de med rasistiska motiv ökat kraftigt sedan 2016. Den häxbrygd av populism och nationalism som brexitörerna bjuder på har eldat på främlingsfientligheten.

Lägg därtill splittringen mellan landsdelar. Blir Brexit verklighet vill Skottland på nytt pröva möjligheten till en ny folkomröstning om självständighet. Bara för att ta ännu ett exempel.

Varken Johnson eller Labourledaren Jeremy Corbyn har medvind. Jämför du de senaste sammanställningarna av opinionsmätningarna med parlamentsvalet 2017 ser det Konservativa partiet att få kring 34 procent av rösterna, en nedgång med åtta procentenheter medan Labour går mot ett katastrofval – 24 procent i opinionen nu, 40 procent i valet för två år sedan.

Brexitpartiet, under Nigel Farage, fanns inte för två år sedan, men samlar nu 13 procent av väljarna – framför allt består stödet av gamla Ukip-väljare och människor som röstat Labour.

Sedan Boris Johnson tillträdde som premiärminister har Brexitpartiet förlorat många väljare som valt att gå tillbaka till de Konservativa i hoppet att banden med Europa nu ska klippas.

Men Farages framgångar bleknar i jämförelse med uppsvinget för Liberaldemokraterna. Under ledning av nyvalda partiledaren Jo Swinson har Liberaldemokraterna mer än fördubblat sitt väljarstöd sedan senaste valet och har nu 18 procent i mätningarna.

Partiet är en fyrbåk för alla de walesare, skottar, engelsmän och nordirländare som fortsatt vill vara nära övriga Europa – helst inte lämna EU-medlemsskapet alls. Och också den politiska kraft som tydligast motsatt sig den intolerans som nu sprider sig i det brittiska samhället.

Det är till Liberaldemokratena som avhoppare från såväl de Konservativa som Labour söker sig.

I ett land med enmansvalkretsar är det alltid vanskligt att omsätta dessa opinionssiffror med ett reellt valresultat.

Minns att Ukip 2015 fick 12,6 procent av rösterna i valet, men vann bara ett enda mandat i parlamentet, samtidigt som Skotska nationalistpartiet med 4,7 procent fick hela 56 mandat.

Men en blick på vårens Europaparlamentsval skvallrar om att förutsättningarna för Liberaldemokraterna att ta Europavänliga väljare från de Konservativa och från Labour är mycket god.

Mycket talar för att Jo Swinson kan se fram emot ett omval med tillförsikt. Det behöver Storbritannien.

LÄS MER: Fler ledare av Matilda Molander

Anmäl text- och faktafel

Annons