Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Danmark borde bli vårt föredöme när fordonsindustrins revolution förändrar arbetsmarknaden

Annons

En av januariavtalets 73 punkter slår fast att ”från år 2030 kommer det inte längre vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar” (förutsatt att EU-kommissionen godkänner detta) samt vidare att ”Ett årtal ska utredas för när fossila bränslen ska vara helt utfasade”.

2030 är bara elva år bort. Det betyder att världens fordonstillverkare nu är inne mitt inne i en revolution. En hel bransch ska stöpas om.

Det som på ytan handlar om hur framtidens bilar och lastbilar ska drivas är på djupet en förvandling där industrin kommer att ha behov av en helt annan kompetens. Kunskaper om elektrifiering är på väg in – kunskaper om förbränningsmotorer är på väg att bli fossila.

När Volvo Cars vd Håkan Samuelsson nyligen intervjuades av SvD var han väldigt tydlig med vad det kan komma att innebära. Volvo, som genom årtiondena byggt upp en världsledande position på bensin- och dieselbilar ska inom några få år fasa ut den kompetensen för att i stället bygga elbilar.

”Det krävs att folk lämnar företaget och börjar jobba på annat håll. Vi måste kunna säga till anställda att 'vi har inte jobb för dig'”.

När Volvochefen nämner ”folk” och ”anställda” rör det sig inte om en handfull individer eller ens ett hundratal – det är många, många fler och processen berör underleverantörer över hela landet.

Samuelssons resonemang gäller inte minst på ingenjörssidan. Och tro inte att dessa grubblerier är unika för Volvo Cars och personbilar. Även hos tillverkare av tunga fordon, som Scania, står kompetensförsörjningen högst upp på agendan.

Det kommer behövas utbildningsinsatser och täta samarbeten mellan fordonsindustrins företag, arbetsmarknadens partier, stat och kommuner. Som alltid när jobb försvinner.

Men det behövs också strukturella förändringar. En bättre fungerande arbetsmarknad som är anpassad efter dagens förutsättningar.

En annan del av 73-punktsöverenskommelsen från i januari handlar om just större flexibilitet och att se över LAS. Det är behövligt. Däri ligger dels krav på att arbetsgivaren tar ansvar för kompetensutveckling och dels att den anställdes omställningsförmåga stärks.

Samuelsson lyfter i SvD:s intervju upp den danska arbetsmarknadsmodellen som ett exempel att ta intryck av – där det i korta drag är lättare att säga upp människor, men där tröskeln in till jobb samtidigt är betydligt lägre än i dagens Sverige.

Samuelsson har helt rätt och det är viktigt att januariavtalet ger möjligheten att gå vidare med lagstiftning om arbetsmarknadens parter inte kan hantera frågan själva.

Anmäl text- och faktafel