Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Det är inte alls fel med statliga lån till investeringar

Annons

Den svenska ekonomin är i dag i betydligt bättre skick än för 25 år sedan. Statsfinanserna är bättre samtidigt som skattetrycket har sjunkit, bland annat genom de så kallade jobbskatteavdrag som alliansregeringen genomförde 2006-2014.

Statsskulden har halverats det senaste kvartsseklet – från nästan 70 procent av bruttonationalprodukten (BNP) 1995 till 35 procent 2018. Det har inte gått smärtfritt, men de budgetregler som infördes efter 1990-talskrisen har haft avsedd effekt.

Finanspolitiska rådet skriver i sin senaste rapport att finanspolitiken i år ligger i linje med de regler som fastställts i det finanspolitiska ramverket.

Men det varnar också för dystrare utsikter: ”Konjunkturen i Sverige har varit stark under flera år, men konjunkturtoppen har passerats och den svenska konjunkturen är nu i en avmattningsfas.”

Nu står dock Sverige inför en rad stora utmaningar som kommer att kosta.

Många kommuner och landsting går back trots att vi har ett flertal goda år bakom oss. När ekonomin börjar sakta in kommer det att bli än värre. Detta sammanfaller också i tid med en ogynnsam demografisk utveckling där andelen äldre växer betydligt snabbare än andelen personer som är i arbetsför ålder.

För många kommuner och landsting kommer det att bli en tuff uppgift att försöka få ordning på ekonomin, sannolikt väntar både skattehöjningar och nedskärningar på det mesta som inte är absolut nödvändigt. Krav lär också ställas på att staten måste skjuta till mer pengar.

Rättsväsendet behöver stärkas. Det handlar dels om polisen som både har fått och fortsätter att få ökade resurser. Dels om att även domstolarna rimligen måste få mer resurser om nu polisen griper fler brottslingar som ska lagföras.

Försvarsberedningens slutrapport visar också att försvarsmakten behöver kraftigt ökade anslag om försvarsförmågan ska kunna ökas på det sätt som partierna brett är eniga om är nödvändigt.

Tyvärr visade det sig att Socialdemokraterna i ord men inte i handling var beredd att verkligt leva upp till det som beredningen var överens om.

Det finns stora behov av att restaurera och bygga ut både vägar och järnvägar. Om regeringen till exempel vill gå vidare med att bygga höghastighetståg mellan de tre storstäderna eller den så kallade Norrbotniabanan mellan Umeå till Luleå så kommer det att kräva enorma resurser.

Givet de utmaningar som Sverige står inför så är det inte konstigt att debatten om att ändra det finanspolitiska ramverket förs. Sverige har i dag inte samma akuta behov av att minska skuldsättningen som vi hade på 1990-talet.

Det kan rent av vara motiverat att låta skulden öka något just för att vi nu går in i en tid då befolkningen blir allt äldre samtidigt som osäkerheten i vår omvärld har ökat. Det är emellertid viktigt att här skilja på investeringar och löpande utgifter.

Sverige måste även fortsättningsvis ha som målsättning att inte ha större utgifter än intäkter, men överskottsmålet skulle kunna omformuleras till ett mål om att ha en balanserad budget.

Däremot bör investeringar – som infrastruktursatsningar eller enskilda större inköp av försvarsmateriel till exempel – kunna lånefinansieras då de annars riskerar att inte alls bli av eller bli gökungar som tränger ut alla andra utgiftsposter i den löpande budgeten.

Anmäl text- och faktafel

Annons