Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: Ekonomi på överväxel

Svensk ekonomi rusar, det gäller att undvika en krasch.

Annons

Regeringen gör som alla regeringar på senare tid. Den presenterar små smakbitar, gärna aptitliga, av budgeten i förväg.

Nästa vecka presenteras vårbudgeten, som egent-ligen mest ska vara en justering och komplettering av höstens budget-beslut. Redan har dock flera nya förslag presenterats.

Regeringen och Vänsterpartiet kom dessutom med en nyhet inför höstens budgetförslag. Kommuner och landsting ska få tio miljarder kronor mer årligen.

I början får kommuner som har tagit emot flest flyktingar mest pengar. Därefter ska de nya pengarna bakas in i de allmänna statsbidragen till kommuner och landsting.

Det blir säkert väl- behövliga pengar på många håll för pressade kommuner. Positivt är också att kommuner och landsting själva får bestämma hur pengarna används.

Här är de rödgröna mer öppna för att låta lokala politiker fatta själv- ständiga beslut, medan alliansregeringen hade en förkärlek för mer klåfingrighet och centralism.

Desto mer negativt är däremot att regeringen entydigt väljer att stödja sig på Vänsterpartiet och söker hård strid med de borgerliga partierna, vilka anklagas för att vilja skära i välfärden. Så mycket för allt fagert tal om ”samarbetsregering”.

Regeringen gör också klart att nya satsningar inte behöver finansieras med andra besparingar eller höjda skatter. Principen om ”krona för krona” är övergiven.

Finansminister Magdalena Andersson (S) hänvisar till att de borgerliga partierna var med på en ofinansierad engångssatsning på kommunerna i höstas. Det är en märklig motivering.

Det kan ju rent av vara så att när att en stor utgift inte har finansierats kan det bli än viktigare att andra satsningar motsvaras av besparingar eller skatte-höjningar. Annars kan statsfinanserna under-grävas.

Svensk ekonomi har redan lagt in överväxeln. Riksbankens lågränte- politik har gjort att hushållen lånar och köper. De låga räntorna har även pressat ned kronan, vilket har fått fart på exporten.

Den höga invandringen har gjort det nödvändigt att öka offentliga utgifter och att bygga fler bostäder.

Konjunkturinstitutet beräknar att tillväxten blir 3,5 procent i år. Per person blir den 2,3 procent, men faller till 0,9 procent 2017 när fler asylsökande får uppehållstillstånd och räknas in i befolkningen.

Den offentliga konsumtionen bedöms öka med 4.1 procent i år, mycket högt i ett historiskt perspektiv. Bostadsbyggandet ökar kraftigt, men kan begränsas av brist på mark och byggnadsarbetare.

Det är full fart överallt i ekonomin. Se upp så det inte slutar med en krasch.

Annons